Att skapa närvaro på distans

Vårens erfarenheter av nätbaserad distansundervisning ger ett värdefullt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet i skolan. Vad krävs för att lyckas? Hur ser svårigheterna ut? Vad går att bygga vidare på? Center för skolutveckling i Göteborgs stad har, på uppdrag av utbildningsförvaltningens avdelning för digitalisering och innovation, gjort en kvalitativ studie för att ge preliminära svar på de här frågorna och för att blicka framåt.  

Fokus ligger på undervisningen

Studien och rapporten ska fungera som ett viktigt stöd för skolhuvudmannens och förvaltningsledningens fortsatta utvecklingsarbete. Därför är det viktigt att ha ett undervisningsnära fokus, att få med både lärares och elevers perspektiv och att lyfta fram faktorer som även kommer att vara viktiga när coronapandemin är över. 

Tre lektorer och en specialpedagog har utfört semistrukturerade, enskilda intervjuer med tio lärare i teoretiska ämnen samt gruppintervjuer med sex grupper av elever från gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. 

Övergången till distansundervisning var en panikåtgärd – som fungerade

“Pandemin innebar en snabb och omfattande omställning för lärarna” konstaterar Martin Tallvid, lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg och en av dem som genomförde studien. 
“Övergången till distansundervisning var en panikåtgärd som vidtogs för att hindra smittspridningen. Lärarna fick nästan ingen tid att förbereda sig, utan blev helt enkelt tvungna att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Och det gjorde de.”
“Eleverna menar i allmänhet att övergången till distansundervisning fungerade ganska bra, trots att både lärarna och de själva var helt ovana vid den här typen av undervisning. De pekar på att lärarna gav dem tydliga instruktioner och att de fick goda möjligheter att diskutera i grupp, att arbeta med delade dokument och att presentera sina kunskaper. Många menar att det här hjälper dem att ta ansvar för sina studier, och de flesta menar att de lär sig ungefär lika mycket som de brukar göra i klassrummet. Men de säger också att motivationen sjönk efter några veckor och att det började gå trögare att få saker gjorda.”

Undervisningen behöver anpassas efter omständigheterna

För det mesta inleddes lektionerna med en gemensam samling i början av lektionen för genomgång eller för att ta närvaron. Eleverna tog del av såväl synkron och asynkron undervisning, och de kan se för- och nackdelar med båda undervisningsformerna. 

“Undervisningen behöver ha en tydlig struktur som är anpassad efter de digitala förutsättningarna och kan nå eleverna på rätt nivå. Läraren måste också kunna använda teknikens möjligheter till synkron och asynkron kommunikation med eleverna på ett väl avvägt och balanserat sätt” betonar Martin Tallvid. Alla elever ska få möjlighet att arbeta i den takt som passar dem.
“Elever med särskilda behov får större möjligheter om extra anpassningar är en naturlig del av lektionsplaneringen. När läraren ger tydliga anvisningar och exakta tidsramar uppskattas det av alla elever och ger mer tid till hjälp åt de som behöver extra stöd.”

Flera elever säger i intervjuerna att det är positivt att kunna styra mer själva, eftersom de ibland upplever arbetet i klassrummet som tidsödande och mindre effektivt. Trots att många upplever det som positivt att slippa resa till skolan, påpekar alla också att mängden uppgifter ökade under distansundervisningen. Ett skäl till det var att lärare ofta överskattar hur mycket man hinner göra på en dag, menar eleverna.

De mänskliga kontakterna och den sociala dimensionen är avgörande

“När lärare undervisar på distans blir värdet av den intensiva och komplexa interaktion som vanligtvis förekommer i klassrummet väldigt tydligt” säger Martin Tallvid. “Det är inte alldeles enkelt att ersätta den direkta mänskliga interaktionen och den gruppdynamik som skickliga lärare använder sig av i sitt didaktiska och sociala ledarskap när undervisningen sker via skärmen, över nätet.”
“Den mänskliga kontakten har en avgörande roll för att undervisningen ska fungera och betydelsen av lärares relationella och sociala ledarskap kan inte överskattas. De här relationerna är särskilt viktiga för de elever som inte är ”självgående” och som behöver en väl fungerande undervisning för att inte tappa fokus.”

“Den sociala dimensionen rymmer även elevernas relation till varandra. Flera lärare berättar i intervjuerna att eleverna har saknat att vara i ett meningsfullt socialt sammanhang och att de även har saknat varandra.”
“Till och med de som tycker att skolan är tråkig fick erkänna att de längtade tillbaka. De insåg hur viktig skolan faktiskt är för dem.”

Glöm inte de elever som riskerar att halka efter

“En av de stora svårigheterna med distansundervisning är att skapa en närvaro som kan mäta sig med den som lärare och elever upplever i klassrummet” säger Martin Tallvid.
“Under ett par veckor tyckte eleverna att det var skönt att vara hemma, men efter ett tag blev det uppenbart hur pass viktig den sociala närvaron faktiskt är. Alla ville tillbaka till skolan, mer eller mindre. Lärare som undervisar elever från underprivilegierade hem pekar på att skolnärvaron är extra viktig för dem.”

“Elever som saknar eget driv behöver också det sociala sammanhanget för att komma igång. Därför måste lärare tidigt identifiera och hjälpa de elever som hör till den här kategorin” säger Martin Tallvid. “Det här är ett bra exempel på hur man kan arbeta kollegialt och samla den beprövade erfarenheten.”
“Om lärare dokumenterar och delar med sig av sina bästa erfarenheter, blir det enklare för kollegorna att hitta möjliga vägar att hantera det här problemet. Det finns inte bara en lösning, utan det finns många sätt att göra det här på. Lärare behöver samla bra exempel, så att det finns en kunskapsbank som kan användas när det behövs.”

Insamling, dokumentation, analys och spridning

“Nu gäller det att rektorerna ger lärarna möjlighet att tillsammans samla och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter” säger Martin Tallvid.
“Det här är inget som kan komma uppifrån, utan det måste tas fram lokalt. Dessutom behöver det göras ganska snart, medan kunskaperna om vad som fungerar respektive inte fungerar fortfarande är i färskt minne. Kanske borde vi ordna workshops under hösten för att få igång arbetet.”

“De förändringar som skedde under pandemin är så pass omvälvande att det vore synd att inte dra nytta av de erfarenheter som gjordes” tillägger Martin Tallvid. 
“Insamlingen och dokumentation av erfarenheterna måste ske systematiskt och professionellt, förslagsvis ute på de olika skolorna. Det är viktigt att man tillsammans dokumenterar, analyserar och slår fast vad som verkligen fungerar när undervisningen sker över nätet. Det räcker inte att en forskare skriver en rapport. Den blir kanske läst, men sedan glöms den snabbt bort. Istället gäller det att lärarna själva tar tag i arbetet och även börjar tillämpar slutsatserna i sitt dagliga arbete.”

Lärare kan hjälpa varandra att plocka de godaste russinen ur kakan

“Fram till coronapandemin har distansundervisningen haft en högst begränsad roll i den svenska skolan, men det kommer säkert att ändras framöver” tror Martin Tallvid.
“Det här sättet att undervisa kan fylla en viktig funktion för elevers lärande och utveckling även i det fysiska klassrummet. Men det gäller förstås att vara vaksam när man gör det. En del aktörer kan säkert se möjligheter att minska sina kostnader, men motiveringarna att undervisa över nätet måste vara pedagogiska. Man måste också ta i beräkningen att inte alla elever har lika lätt för den här undervisningsformen och det krävs att det finns stödfunktioner så att alla ges lika möjligheter.”

“En avgörande konsekvens av vårens erfarenheter är att även lärare som tidigare var tveksamma till digitaliseringen börjar se nya möjligheter. Frågan är alltså inte längre om skolan ska digitaliseras, utan hur det ska gå till” avslutar Martin Tallvid.
“Det fanns helt enkelt inget utrymme att komma undan längre och nu har golvet höjts för alla. Det här kommer utan tvekan att sätta avtryck och ge en skjuts åt den fortsatta utvecklingen. Men det förutsätter förstås att vi samlar de beprövade erfarenheterna och hjälper varandra att plocka de godaste russinen ur kakan.”