Skola Hemma

I förra veckan arrangerade SKR, Vinnova, Upphandlingsmyndigheten och DIGG Innovationsveckan – en både lokal och nationell satsning på att skapa ett mer innovativt offentligt Sverige. I onsdags arrangerade Ifous ett webbinarium inom ramen för Innovationsveckan, där man presenterade resultat och erfarenheter från det pågående FoU-projektet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning. 

Det behövs forskning för att distansundervisning ska bli mer än en nödlösning

Det treåriga FoU-programmet, som lanserades i april förra året, bygger vidare på Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever, som Ifous drev 2016-17 i samarbete med RISE och Umeå universitet. I det nuvarande programmet undersöker Ifous, tillsammans med sju svenska skolhuvudmän och Ålands landskapsregering, hur möjligheterna att undervisa över nätet bäst kan användas på grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. 

Marie-Hélène Ahnborg, som är vd för Ifous, konstaterar att vårens erfarenheter av distansundervisning tydligt visar vilka utmaningar som finns. Forskningsbaserad kunskap inom en rad olika områden är därför en grundläggande förutsättning för att distansundervisning ska kunna bli något mer än bara en nödlösning.
“Att designa, planera och lägga upp distansundervisning kräver helt andra kunskaper än när läraren förbereder undervisning i klassrummet. Hur påverkas till exempel elevernas lärprocess när undervisningen sker över nätet? För lärarnas del är det viktigt att lära sig hur digitala lärresurser kan användas för att belysa och bearbeta ämnesinnehållet, och för att hjälpa eleverna att utveckla och fördjupa sin förståelse.”

Ett gyllene tillfälle att få en bättre bild av elevernas upplevelser

Karin Hermansson, FoU-ansvarig på Ifous, lyfter fram att coronapandemin ger en gyllene möjlighet att få en bättre bild av hur elever upplever distansundervisningen jämfört med den undervisning de är vana vid i skolan. Vad fungerar? Vad fungerar inte? 
“Vi utformade därför en enkät som vi genomförde bland eleverna när de haft distansundervisning i en dryg månad. Totalt deltog drygt 2300 elever i gymnasieskola och vuxenutbildning Vi använde inte representativt urval, utan de elever som ansåg sig ha tid och möjlighet var med. I början av juni presenterade vi en delrapport, och lite senare i höst kommer en mer fördjupad analys.”

Enkäten handlar om undervisningskvalitet när undervisningen sker på distans, över nätet. Hur upplever eleverna de praktiska omständigheterna kring undervisningen? På vilka sätt påverkas deras fysiska och psykiska välmående? Kan de koncentrera sig på undervisningen? 

En komplex bild

“Analysen bygger på modellen Online learning climate scale, som utformats av amerikanska forskare. Den består av ett ramverk med tre delar: lärarens beteende, elevernas beteende och utformningen av undervisningen” säger Anna Åkerfeldt, process- och projektledare på Ifous samt forskare i FoU-programmet. 
“Det sägs ofta att klassrumsklimatet har stor betydelse för elevernas lärande. Forskning visar att det bland annat krävs en känsla av samhörighet, engagemang och konstruktiv återkoppling från lärare och klasskamrater för att skapa ett tryggt och gynnsamt klimat i klassrummet. Det här tas inte upp i någon högre grad i forskningen om distansundervisning. Däremot finns det en del forskning som visar betydelsen av att skapa social närvaro. Om den saknas kan det ge upphov till en känsla av ensamhet bland de studerande. Det leder i sin tur till att motivationen sjunker.”

Det är en ganska komplex bild som framträder i enkäten. En stor del av eleverna saknar sina lärares stöd och de fasta rutiner som råder i skolan. Andra menar att det är skönt att inte behöva pendla och att slippa den stress det innebär att hela tiden passa tider. Några föredrar att studera på distans, men de saknar ändå skolan och den dagliga kontakten med andra elever. 

Den sociala närvaron har en stor betydelse för både lärare och elever

“Det är uppenbart att de sociala aspekterna har en stor betydelse för elevernas upplevelser av undervisningsklimatet” säger Anna Åkerfeldt.
“De flesta eleverna anser att lärarna är närvarande och uppmuntrande, men de menar samtidigt att de inte är det i lika hög grad som i klassrummet. Många tycker också att det är svårare att få hjälp och stöd av läraren när de behöver. Det gör att de fastnar och att de tappar koncentrationen. Det här ett sannolikt ett viktigt skäl till att en del av eleverna upplever att de inte får lika mycket gjort under distansundervisningen.”

Många elever tar upp både för- och nackdelar med båda undervisningsformerna. En ganska stor andel vill gärna ha en kombination av  undervisning i skolan och på distans. Samtidigt är det många som pekar på att vardagen i skolan gör det enklare att skilja mellan skola och fritid. När undervisningen sker hemma, blir det lätt att allt flyter samman.

“Slutsatsen så här långt är att lärare behöver utveckla sätt att skapa närvaro när undervisningen sker på distans” menar Anna Åkerfeldt. 
“Samarbetet mellan eleverna behöver stärkas. Det är till exempel viktigt att skapa sociala ytor där eleverna kan träffas och småprata för att motverka att de känner sig ensamma. Det gäller också att arbeta systematiskt med att ta reda på hur man kan skapa en god balans mellan undervisning på distans och undervisning i klassrummet. Här är det viktigt att arbeta långsiktigt och att ta fram en tydlig vision kring vilka mål man föreställer sig.”

Den enkät bland lärarna som genomfördes när Ifous startade Digitala lärmiljöer pekar i samma riktning. Syftet med enkäten var att ta reda på vad lärarna upplever som utmanande med nätbaserad distansundervisning. Det visade sig att det framför allt handlar om svårigheterna att skapa relationer med sina elever. 

“Lärarna upplevde att de satt och ropade ut i tomma intet vid sina datorer,” säger Charlotta Hilli, universitetslärare vid Åbo Akademi och forskare i Digitala lärmiljöer. Närvaro är helt enkelt avgörande, både för elever och för lärare.
“Begreppet närvaro rymmer tre centrala delbegrepp. Dels handlar det om kognitiv närvaro, det vill säga om eleverna lär sig innehållet. En annan del är den sociala närvaron, betydelsen av att skapa gemenskap mellan lärare och elever samt mellan eleverna. Den tredje delen rör lärarens närvaro – hur undervisningen organiseras och struktureras, hur respons och återkoppling till eleverna ser ut och vilka former av stöd som ges för elevernas kognitiva och sociala närvaro. Det är också viktigt att eleverna känner sig delaktiga och att de är bekväma med den digitala lärmiljön.”

Skapa bra relationer med eleverna i ett tidigt skede

Magnus Rönnholm är it-pedagog i Storumans kommun, en av de skolhuvudmän som deltar i Digitala lärmiljöer. Han fjärrundervisar också i matematik och fysik på Tärnaby alpina gymnasium. Eleverna sitter i ett klassrum med en handledare i Tärnaby medan Magnus Rönnholm är i Storuman. 
“Det är avgörande att skapa en bra relation med eleverna från början. Därför brukar jag besöka dem tidigt för att lära känna dem, förklara vad som är viktigt att tänka på och gå igenom tekniken. Det handlar om att bygga en bra grund. Gruppen är tajt, men de känner inte mig. Jag har dem sista året, som är fjärråret. Eleverna är ofta på tävlingar eller träningsläger, och de är vana vid fjärrundervisning.”
“Det är viktigt att ge sig tid att småprata med eleverna innan lektionen sätter igång” påpekar Magnus Rönnholm. “Det kan handla om i stort sett vad som helst, men med just de här eleverna blir det ofta fokus på den alpina skidåkningen, eftersom det är det som eleverna är mest intresserade av.”
“Jag försöker tilltala alla med namn minst en gång under en lektion. Att nå varje elev på ett lite mer personligt plan är centralt för att skapa en god relation. Jag försöker också att bjuda på mig själv och vara avslappnad tillsammans med eleverna. Det gäller också att våga testa nya sätt att undervisa och att inte vara rädd för att göra misstag.”

Få igång en dialog och var jämlik med eleverna

“Chatt är tyvärr fortfarande en underskattad kommunikationsform i skolan” menar Magnus Rönnholm. “Dagens elever är ofta mer intresserade av att chatta än att prata. Det är så de kommunicerar med sina kompisar. Lärare måste därför lära sig att dra nytta av de chattkanaler som de har tillgång till” tillägger han.
“Det viktigaste av allt är att få igång en dialog och att vara jämlik med eleverna. Det är också bra att komma överens om vad man ska göra, istället för att alltid bestämma över huvudet på eleverna. Det handlar om att få dem med på banan, att få dem att tycka till. Det behöver inte vara så märkvärdigt för att man ska lyckas skapa en bra relation.”

Förvaltningsnivån har en faciliterande roll

“I diskussionen om distansundervisning gäller det att komma ihåg att den har både för- och nackdelar,” säger Lars Uhlin, sakkunnig på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Linköpings kommun.
“Distansundervisning kan öka tillgängligheten för en del elever, men den kan samtidigt försvåra förutsättningarna för andra. I våras fanns det inga alternativ. Vi var tvungna. Men på komvux kan eleverna själva välja om de vill gå sin utbildning på distans eller vara i skolan. När vi blir av med pandemin, tror jag att fjärr- och distansundervisning kan bli bra komplement till den vanliga undervisningen.”

“På förvaltningsnivå handlar det i hög grad om att ge stöd åt skolorna och att se till att det finns bra lärmiljöer, såväl fysiska som digitala. Lärare ska till exempel inte behöva fundera över vilka program och tjänster som ska användas, utan det ska redan vara klart. Detsamma gäller för lokalerna. Det gäller att tänka till, så att de även fungerar i fjärr- och distansundervisningen” säger Lars Uhlin. 
“Tillgänglighet och likvärdighet är centralt för att allt verkligen ska fungera. På gymnasiet har varje elev en egen dator, men så är det inte på komvux. Även om skolan har bra förutsättningar att bedriva distansundervisning, så kan kanske inte alla elever dra nytta av det, till exempel om de bara har tillgång till en mobil. Därför behöver förvaltningen hitta sätt att ge stöd åt lärare och elever, så att alla får tillgång till en god undervisning.”

Tiden och tjänstefördelningen hör till de största utmaningarna

“Lärares tid är en annan avgörande faktor som inte får glömmas bort” påpekar Maud Haag, som är samordnare på Region Gotlands vuxenutbildning. 
“Det är tidskrävande att hålla kontakt med alla elever på distans, och det måste man ta hänsyn till i tjänstefördelningen. Att ge ge individuell vägledning och återkoppling tar tid. Och det måste få ta tid, för att det ska bli en bra kvalitet på undervisningen.”

“I den politiska diskussionen anas ibland en tro på att distansundervisning är billigare än den vanliga undervisningen” säger Lars Uhlin. “Men så är det inte alls.”
“Tvärtom blir den ofta dyrare. Det krävs mer resurser för att undervisningen ska hålla god kvalitet. Det måste vi komma ihåg. Den stora utmaningen i vuxenutbildningen handlar om att ge alla en likvärdig utbildning. Tyvärr är det  långt ifrån enkelt , eftersom det finns stora skillnader mellan eleverna när det gäller studiebakgrund och tillgång till teknik. Här kan vi kompensera, men i slutändan handlar det förstås om pengar.”

“Om distansundervisning får en större roll i skola och vuxenutbildningen framöver, måste skolledningen göra det enklare för lärare att skilja mellan arbete och fritid” menar Maud Haag. 
“Lärare måste kunna stänga av ibland och det krävs tid för återhämtning. Numera pratar vi inte bara digitalisering; vi lever i den hela tiden, varje dag. Tiden och tjänstefördelningen hör till de största utmaningarna, sett ur ett ledningsperspektiv. De måste hanteras för att vi ska kunna ta nästa steg.”