I Lunds kommun driver IKT-strategerna på barn- och skolförvaltningen en webbplats som ger hjälp och stöd om nätbaserad undervisning till skolledare, lärare, vårdnadshavare och elever under coronapandemin. Innehållet vänder sig i första hand till kommunens grundskolor, men är fritt tillgängligt för alla intresserade, både i och utanför Lund.
En gemensam resurs som samlar tekniskt, pedagogiskt och praktiskt stöd
Arbetet satte igång i början av mars förra året, när en stängning av skollokalerna och en övergång till distansundervisning började diskuteras. Det blev aldrig någon stängning av grundskolan i våras, men värdet av att skapa en gemensam resurs, som samlar tekniskt, pedagogiskt och praktiskt stöd, blev uppenbart. När undervisningen på högstadiet flyttade ut på nätet strax före jul förra året, var vi redo, berättar Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun.
Webbplatsen ska fungera som en hjälp till självhjälp. Här finns korta filmer som ger konkreta tekniska tips för de program och tjänster som används i skolan, pedagogisk vägledning om vad som är viktigt att tänka på när undervisningen sker på distans, råd om vad som är viktigt att tänka på när det gäller arbetsmiljön i hemmet, och så vidare. Många av frågorna är återkommande. Om vi kan samla svaren på dem på en plats, blir arbetet mer effektivt, och IKT-strategerna kan ägna mer tid och energi åt att lösa de besvärliga frågorna. Samtidigt blir stödet mer likvärdigt.
Personal, vårdnadshavare och elever ska lära sig lösa enklare problem på egen hand
I Lunds kommun arbetar man enligt en modell som kallas supporttrappan. Om en skolledare, lärare, vårdnadshavare eller elev stöter på ett problem som rör nätbaserad undervisning, är det första steget att söka efter en lösning på webben. Skulle det inte lyckas, blir nästa steg att fråga en kollega eller klasskamrat. Om problemet kvarstår, ska man i tur och ordning använda webbplatsen, fråga de som arbetar med it-frågor på skolan och, som en sista utväg, maila eller ringa till IKT-strategerna.
Det har visat sig att problemet väldigt ofta blir löst på vägen, utan att de behöver kontakta oss, säger Jesper Levallius, IKT-strateg i Lunds kommun.
Under förra året har jag lärt mig att börja med de senaste mailen. Ibland när jag inte hinner svara på frågorna direkt, får jag efter ett tag mail om att problemet redan är löst. Att personal, vårdnadshavare och elever i möjligaste mån lär sig att lösa problemen själva, är ett stort och viktigt steg framåt i skolutvecklingsarbetet.
Barn- och skolförvaltningen har upprättat en telefonkedja för att hantera de frågor som inte kan lösas på annat sätt. Om inte den förste IKT-strategen som blir uppringd svarar, går samtalet vidare i kedjan. Om alla fem är upptagna, får den som ringer ett röstsvar som ber dem att prova igen om några minuter, säger IKT-strategen Johannes Bengtsson.
De frågor som vi får kan handla om nästan vad som helst och kan både vara tämligen abstrakta och rent konkreta. Det kan till exempel vara en skolledare som behöver övergripande vägledning eller en vårdnadshavare som undrar om barnet får frånvaro när läraren inte har skickat en länk till det “rum” i Google Meet som klassen ska vara i under en lektion. Några av de här frågorna borde nog hanteras ute på skolorna, men eftersom det kan vara svårt att få tydliga svar, hamnar de ibland hos oss.
Att ge hjälp till självhjälp är rätt väg att gå, men det känns tryggt och bra att det i slutändan finns människor som fungerar som en livlina, menar Viveca Dahl.
Vi har nästan inte fått någon kritik alls av hur den nätbaserade undervisningen över nätet har hanterats av lärarna. En elevenkät bland högstadieeleverna, som genomfördes förra veckan, visar att de allra flesta är nöjda. Här är lärarnas goda kompetens förstås en viktig faktor, men det är också ett tydligt tecken på att den hjälp vi ger är ganska väl anpassad efter de behov som finns.
Är klassrummet alltid bästa platsen för undervisning?
Det är också värt att notera att en del elever tycker att den nätbaserade undervisningen passar dem bättre än den vanliga klassrumsundervisningen, påpekar Jesper Levallius.
Jag tror att det till stor del handlar om hur vi tar till oss information. Några behöver vara en del av ett sammanhang för att förstå, medan andra har behov att fundera på egen hand, utan att bli störda i onödan. Det är också lättare att komma till tals digitalt än att försöka göra sin röst hörd i klassrumsbruset. Om vi får ökade möjligheter att variera mellan klassrummet och nätet framöver, blir det enklare att utforma en undervisning som passar fler elever.
Det är viktigt att börja ställa frågan om klassrummet alltid är den bästa platsen, tillägger Johannes Bengtsson.
Är det verkligen nödvändigt att vara på plats för att exempelvis få en genomgång av hur man gör andragradsekvationer? Om eleverna ser en film hemma och sedan får kompletterande hjälp och vägledning i skolan, förenas det bästa från två världar. Vi har ju många exempel på att “flipped classroom” och andra varianter av blended learning fungerar väl som undervisningsform.
Erfarenheterna från pandemin visar vägen mot blended learning
De senaste sex, sju åren har lärare på de kommunala grundskolorna i Lund försökt skapa blended learning-liknande situationer. Det har handlat om gemensamma genomgångar och självständigt arbete på valfri plats i skolan. Tyvärr har det för det mesta inte gått särskilt bra. När inte läraren är närvarande, är det uppenbar risk för att det blir mer social samvaro än studier. Det går betydligt bättre att arbeta självständigt när eleverna är hemma, konstaterar Viveca Dahl.
Vi behövde nog se att en blandning av klassrumsundervisning och nätbaserad undervisning är den mest lämpliga lösningen i det här fallet. Just nu är det undantagstillstånd, men jag hoppas verkligen att vi ges möjlighet att blanda undervisningsformerna framöver. Vi skulle till exempel kunna ha en period med egen träning av baskunskaper, som kan ske hemma. Den följs av en period när eleverna, tillsammans med sina lärare, omsätter baskunskaperna i skolan.
Det är också möjligt att skapa klassrumsliknande situationer i den virtuella lärmiljön som ger lugn och ro. En matematiklärare på en av kommunens skolor ger sina elever varsitt breakout room, där de sitter och arbetar med sina uppgifter. Läraren kan gå in i de olika rummen och ge individuell hjälp. Nu vågar eleverna ställa alla de frågor som de har, eftersom det blir mindre utpekande än att räcka upp handen i klassrummet, säger Viveca Dahl.
Det här är ett utmärkt exempel på hur man kan hitta bra lösningar om man vågar tänka utanför de vanliga ramarna. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att skolans undervisning inte bara handlar om att eleverna ska lära sig olika saker. De ska också träna sig i att fungera i olika sociala sammanhang. Det är betydligt svårare att göra över nätet. Här behöver vi lära av erfarenheten, men det behövs också mer forskning. Vilka förutsättningar ger den nätbaserade undervisningen för elevernas lärande? Vad är viktigt att tänka på?
Nu lägger man en stabil grund för det fortsatta skolutvecklingsarbetet
Nästa steg är att skapa kompetensutvecklingsmöjligheter för lärare som hjälper dem använda och dra nytta av nya verktyg och arbetssätt under pandemin, berättar Jesper Levallius.
Vi tänker oss två vägar: dels workshops över nätet och dels studier på egen hand. Det kommer att handla om en rad olika områden, bland annat grunderna i videoredigering, hur man skapar musik, spelifiering i undervisningen och en introduktion till programmering. Vi gör det här nu under pandemin, men tanken är att lärare ska fortsätta att arbeta på nya sätt när krisen är över. Vi passar på att ge dem nya strängar på sin lyra som de kan testa i praktiken, i skarpt läge.
Det digra stödmaterialet om nätbaserad undervisning kommer att fortsätta vara till nytta när pandemin är över, säger Johannes Bengtsson.
De som tidigare ställde sig på tvären, har nu sett nyttan och värdet av att komma igång med digitaliseringen. Lärare och skolledare vågar släppa garden, prova sig fram och hitta lösningar på egen hand eller med hjälp av sina kollegor. Det är viktiga steg framåt.
Att ge hjälp till självhjälp betyder att man också kan hjälpa andra, utanför den egna kommunen. Det är både viktigt att lära av andra och att dela med sig av det man själv kan, avslutar Jesper Levallius.
Vi har stor nytta av de stora svenska Facebook-grupperna med skolinriktning. Här får vi ofta svar på sådant vi undrar över och vi hjälper gärna till att räta ut andras frågetecken. Vi samarbetar också med Centrum för pedagogisk inspiration i Malmö och med DigiSyd, en grupp med it-ansvariga från Skånes olika kommuner. Varannan månad träffas vi för att dela med oss av sätt att hantera de pedagogiska och tekniska utmaningar som uppstår under pandemin. Det här ger en stabil grund för det arbete med digitalisering och skolutveckling som kommer att fortsätta under överskådlig tid.
