Frågor som rör försämrad motivation och utbildningsskuld är oundvikliga i diskussionen om skolan och pandemin. Problemen är allvarliga i Europa och på många håll runt i världen, men hur har det egentligen gått i Sverige? Hur har synen på skolan, klassrummet och undervisningen förändrats av de digitala erfarenheterna? Vilken betydelse har det för det fortsatta skolutvecklingsarbetet? I fredags samlades representanter för RISE skolpartners online för att resonera kring detta.
Hur har det gått?
Inom EU finns ett stort och växande intresse för hur medlemsländernas skolorganisationer har hanterat utmaningarna under pandemin och vilka konsekvenser det har fått för eleverna, och på sikt för hela samhället. Europeiska kommissionen presenterade nyligen en lista med mer än femtio studier, berättar den fristående utbildningsanalytikern Jan Hylén.
“Det övergripande resultatet från studier i medlemsländerna är att elevernas motivation sjönk och att de lärde sig mindre än normalt. Socioekonomiska skillnader blev också tydligare och fick ett större genomslag när eleverna skulle sköta sina studier hemifrån. Tillgång till en bra dator och ett snabbt bredband, möjlighet att få hjälp och stöd av sina vårdnadshavare och att ha ett eget utrymme där man kan vara i fred är några exempel på avgörande faktorer.”
Vad händer nu?
När pandemin slog till gick skolorna i Europa över till fjärr- och distansundervisning i ett akut nödläge. Det blev ofta en snabb och ganska brutal övergång som tydligt lyfte fram problem med den digitala infrastrukturen den bristande tillgången till datorer samt lärares och elevers ovana vid att arbeta digitalt och över nätet. På kort sikt har det betytt att skolorna har fått ökade resurser för att kunna ta tag i detta, säger Jan Hylén.
“Flera länder har satsat på att hjälpa eleverna genom att erbjuda undervisning över delar av sommarlovet och under en del andra lov. Samtidigt har de sett värdet av att investera i skolans digitalisering på lite längre sikt och att ge lärarna den kompetensutveckling de behöver för att kunna använda de nya möjligheterna. Risken för en ny pandemi kan inte uteslutas, men det gäller också att skolan anpassar sig till de tekniska förändringar som sker i resten av samhället.”
Vilka konsekvenser kan det bli på sikt?
Några rapporter försöker att ställa prognoser om pandemins mer långsiktiga konsekvenser. I en del fall spekuleras det om hur mycket bnp som ett land kan tappa över den kommande tioårsperioden på grund av pandemin och det kunskapstapp som den har lett till. Men det är en överdrift att tro att det kommer att bli så, menar Jan Hylén.
“Man ska inte dra för stora växlar av ett enstaka tillfälle. Nästan alla rapporter jag har sett, har skrivits av ekonomer som är vana vid att räkna på framtida kostnader och möjliga effekter av olika scenarier. Problemet här är att en del av dem inte verkar veta riktigt vad det är de räknar på. Några blandar ihop synkron och asynkron undervisning, andra jämför grundskolans situation med universiteten, och så vidare.”
Ett ytterligare problem är att rapporterna konstrasterar full distans- eller fjärrundervisning med en klassrumsundervisning där alla elever är på plats. Så har det inte sett ut i Sverige, med undantag för gymnasiet, tillägger Jan Hylén.
“På grundskolan har det snarare handlat om hybridsituationer, där några elever är på plats och några deltar i undervisningen över nätet. Men det har tyvärr inte undersökts särskilt noga av forskare än så länge.”
Hur ser det ut i Sverige?
Även i den svenska diskussionen antas det finnas ett generellt kunskapstapp och en övergripande utbildningsskuld, även om en sådan inte har kunnat bevisats. Betygen har i genomsnitt inte blivit sämre, utan de ligger på ungefär samma nivå som de brukar göra. Det finns också exempel på att gymnasiebehörigheten har ökat i en del kommuner.
Vad beror det här på? Har lärarna varit snällare i sin betygsättning, eller är det kanske ett tecken på att skolans undervisning ändå har fungerat ungefär som vanligt, trots allt? Sverige har en bättre bredbandsutbyggnad än de flesta andra länder, fler elever per lärare och elever är internetvana och tillgången till dator och bredband hemma är för det mesta god. Generellt sett är vi också mindre trångbodda än på många andra håll. Kan här det spela in?
Än så länge finns inga svar, men Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka saken. Samtidigt är det oklart i vilken mån det här faktiskt kan mätas med de verktyg som står till förfogande. Kanske kan den kommande PISA-undersökningen, som genomförs nästa år och presenteras 2023, ge en fingervisning? Här handlar det om en longitudinell mätning under en följd av år, med stora mängder data. Problemet är att det kommer att dröja innan vi eventuellt får några svar.
Det har fungerat generellt
I Lidingö stad kan man inte konstatera något generellt utbildningstapp, även om det är uppenbart att elevfrånvaron i grundskolan har varit högre än vanligt. Grundskolorna bedrev undervisning i skolans lokaler, men på grund av att frånvaron ibland varit hög, har man arbetat en del med hybridundervisning.
Trots att det här är en situation som kan vara svårbemästrad för både lärare och elever, verkar det ändå ha fungerat väl, konstaterar Stefan Anderman, grundskolechef i Lidingö stad.
“När det nya läsåret satte igång, inledde vi med att göra en screening av elevernas matematikkunskaper. Det såg ut som det brukar göra, så förutsättningarna tycks inte ha försämrats. Den tydligaste förändringen är nog att eleverna uppskattar att vara i skolan på ett helt annat sätt än tidigare. Det upplevs som en förmån och många är tacksamma över att vardagen börjar återvända.”
Inga indikationer på utbildningsskuld, men det är viktigt att vara vaksam
NTI Gymnasiet har inte heller upplevt att elevernas kunskaper har försämrats överlag. Den genomsnittliga betygspoängen bland årets avgångselever indikerar inte att det finns någon utbildningsskuld. Resultaten i årskurs 1 och två ser också stabila ut, säger Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet.
“Men vi är vaksamma på signaler om att elever får det svårare med påbyggnadskurser på grund av lägre förkunskaper än tidigare, särskilt i naturvetenskapliga ämnen och matematik. Utifrån vår bredd med 29 skolor över hela landet, kan vi bekräfta att konsekvenserna av fjärr- och distansundervisningen slagit olika utifrån vilka förutsättningar eleverna har. Socioekonomiska faktorer är också en större utmaning att möta upp rent generellt. Elever som varit på gränsen till att bli behöriga till gymnasiet, är inte lika rustade som tidigare. Men det försöker vi snabbt fånga upp genom screening av kunskaper i exempelvis matematik och svenska, samt anpassad undervisningstid i årskurs 1.”
Vad kan olika anpassningar leda till?
I Västerviks kommun kan man inte se några försämringar när det gäller hur många som tar gymnasieexamen. En viktig faktor i det här avseendet kan vara att Västerviks gymnasium gjorde undantag för treorna på yrkesprogrammen i våras, och lät dem vara på heltid i skolan, menar Jörgen Jonsson, gymnasiechef i Västerviks kommun.
“Vi fick ut eleverna på APL på de allra flesta programmen. Annars hade det nog varit svårt för dem att få examen och det skulle också kunna missgynna dem när de kommer ut i arbetslivet. Några elever sa i våras att de borde ha varit mer i skolan. Det vore intressant att följa upp. Jag tror även att det kan vara idé att fundera på vad olika anpassningar leder till. Vi blir allt bättre på anpassningar och tillgängliga lärmiljöer, men är vi säkra på att det leder till gedigna kunskaper som håller i progressionen under gymnasietiden och i eftergymnasiala studier?”
Tecken på att djuplärandet har försämrats
Skellefteå kommun har genomfört enkäter där man tagit reda på hur eleverna upplevde pandemin, distansundervisningen och hur de bedömde sin egen kunskapsutveckling, säger Maria Hurtig, som är digitaliseringsstrateg.
“Det finns vissa tecken på att elevernas djuplärande har påverkats negativt i några ämnen, kanske särskilt inom matte och fysik på gymnasiet. Här tror jag att det är viktigt att vi funderar på vilka faktorer vi behöver jobba mer med för att övergången till fjärr- och distansundervisning ska fungera bättre. Det krävs till exempel handlingsplaner för skolans organisationsstruktur, så att vi snabbt kan anpassa verksamheten efter de förändringar som sker. Jag tror också att vi behöver tänka till mer när det gäller lektionsdesign.”
Det är intressant att vi har börjat ta upp djuplärande, korttidsminne och långtidsminne när vi pratar om hur undervisningen ser ut. Det gjorde vi inte innan pandemin, påpekar Sarah Stridfeldt, skolchef på NTI Gymnasiet.
“Det är ett spännande fenomen och jag är nyfiken på vilka effekter det kan bli på lite längre sikt. Kanske kan det leda till en ökad fördjupning kring lektionsdesign och undervisningspraktik bland lärarna. Det är också viktigt att vi börjar reflektera kring skillnaderna mellan att undervisa över nätet och i klassrummet. En central aspekt är att det är svårare för lärare att se om eleverna har förstått när de kommunicerar via skärmen. Det måste de förstås ta hänsyn till och försöka hitta sätt att hantera.”
Vad behöver vi tänka på framöver?
Det är ett problem att det generella kunskapstappet bland eleverna nästan kan anses vara vedertaget, trots att vi egentligen inte vet, säger Stefan Anderman.
“Det är olyckligt att de nationella proven inte genomfördes. Då hade vi i alla fall haft en konkret dokumentation att ta ställning till. Det har vi tyvärr inte nu.”
Flera antaganden och påståenden om pandemins konsekvenser behandlas tyvärr som om de vore bevisade sanningar, trots att vi faktiskt inte vet säkert, avslutar Martin Tuvesson, skolchef för Academedias kreativa gymnasieutbildningar.
“Jag tror att det egentligen handlar om självuppfattning och identitet. Vi frågar efter hur kunskapstappet ser ut, eftersom vi tror oss veta att den vanliga skolan, där all undervisning sker på plats, är den självklara och optimala lösningen. Om det istället visar sig att det gick lika bra eller i vissa avseenden till och med bättre, står vi inför ett besvärligt identitetsproblem. Vad är en skola idag och hur ska undervisningen bedrivas i ett samhälle som i allt högre grad blir digitalt?”
