En studentmössa med texten Made it

Några perspektiv på smittsäkert och minnesvärt studentfirande

Pandemin och risken för smittspridning sätter även i år ramarna för studentfirandet runt om i landet. Men det går att göra mycket, trots att möjligheterna är mer begränsade än vanligt. Almåsgymnasiet i Borås och RISE båda skolpartners Eskilstuna kommun och Stadsmissionens skolstiftelse delar här med sig av sina planer för att skapa ett smittsäkert och minnesvärt studentfirande.

Studenterna är värda en rejäl avslutning

Förra året spreds studentfirandet i Eskilstuna kommun ut under två dagar – men det var ingen lyckad lösning. Det blev tyvärr en något avslagen stämning när studenterna inte fick en gemensam dag att fira på. Nu drar de ansvariga lärdom av detta och tar samtidigt fasta på att årets studentkull har tillbringat nästa halva sin gymnasietid på distans. 

Treorna är helt enkelt värda en rejäl avslutning! I år släpper de kommunala och fristående gymnasieskolorna, precis som före pandemin, därför ut studenterna på samma dag, den 12 juni, berättar Mart Saamel, tf biträdande skolchef för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Eskilstuna kommun. 

“Det här är en förstås en rejäl logistisk utmaning, eftersom kommunen har så stora enheter. Rekarnegymnasiet har 1400 elever, Rinmangymnasiet har 1200 elever, S:t Eskils gymnasium har cirka 700 elever – och dessutom finns det fem fristående gymnasieskolor. Ungefär en tredjedel av alla elever springer ut. Hur gör man egentligen för att hålla distans bland studenter och lärare inne i skolan och utanför, där de anhöriga samlas? “

Klasserna springer ut i halvtimmesintervaller

Eskilstuna kommun har tagit fram en modell för hur man kan schemalägga utspringet, som man delvis provade förra året. I år kommer modellen att tillämpas fullt ut på de två största gymnasieskolorna, för att se till att allt flyter på som det ska. Var och en av de båda skolorna ansvarar för detaljerna i planeringen, och de informerar elever och vårdnadshavare om vad som gäller, säger Mart Saamel. 

“Klasserna kommer att springa ut i halvtimmesintervaller , och det är nödvändigt att schemat följs till punkt och pricka. Utspringen streamas så att anhöriga och vänner som inte får plats på skolgården kan följa med i vad som händer. Det gjorde vi redan förra året, och det blev mycket uppskattat.”

Flakåkning är förbjudet, liksom förra året, så därför får studenterna istället stå och jubla på ett flak vid skola, som står stilla på marken. Med hjälp av hög musik, skyltar och ballonger, lotsas sedan varje klass fram till platsen där de ska springa ut.

Skolgården är inhägnad med staket för att undvika att det uppstår ett folkhav som inte kan kontrolleras. Två anhöriga per student släpps in genom genom en grind, så att de kan ta emot sin student när klassen springer ut. De har fått biljetterna hemskickade i förväg, och prickas av när de går in, säger Mart Saamel.

“Varje avgångsklass som springer ut, möts av sina anhöriga. De får rå om studenterna under cirka tjugo minuter, därefter förs de vänligt men bestämt ut från inhägnaden för att göra plats för nästa grupp anhöriga. Studenterna som har sprungit ut blir upphämtade på gatan av sina anhöriga, och de åker sedan hem och firar vidare.”  

Samarbete med alla berörda parter, så att firandet blir så säkert som möjligt

Eftersom alla gymnasieskolor i Eskilstuna brukar ha utspring samma dag, initierade barn- och utbildningsförvaltningen för några år sedan en planeringsgrupp med representanter för

Polisen, lokaltrafiken, kommunala och fristående skolor samt kommunens trafikavdelning och säkerhetsavdelning. Syftet med den här planeringsgruppen är att man tillsammans ska se till att studentfirandet blir så säkert som möjligt. Det är ett samarbete som vi har mycket goda erfarenheter av, påpekar Mart Saamel.

“I normala fall handlar det om att göra en kortegeväg för studentflaken genom centrala stadsdelarna, säkra studentflaken via polisens trafikgrupp och se till att busstrafiken kan fungera under dagen. trots att det inte är tillåtet med flak i år, har vi ändå samlats för att samarbeta kring logistiken. Dels är det viktigt att alla inblandade parter känner till vad som är på gång, och dels kan det vara bra att Polisen vet när och var utspringen äger rum, så att de snabbt kan vara på plats om det behövs.”

Gemensamma riktlinjer för studentfirandet i Borås

I Borås stad har gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tagit fram riktlinjer för studentfirandet, som de kommunala gymnasieskolorna ska följa när de genomför sin planering. Varje skola ansvarar själv för planeringen av sitt firande, men de olika skolorna för en dialog med varandra och hjälps åt med att hitta lösningar. Förutsättningarna är ungefär desamma: lärare och studenter träffas för att äta och dricka något enkelt, stipendier delas ut, det ska finnas tid för fotografering och för att skriva i studentmössorna – och till sist är det dags att springa ut, säger Annette Perjans, marknadsansvarig på Almåsgymnasiet i Borås.

“Representanter för eleverna har varit med i planeringen under hela tiden. Gymnasiechefen och jag kallade dem till ett första möte, där vi presenterade hur Folkhälsomyndighetens resonerar och förklarade vilka förutsättningar som gäller. När förvaltningen beslutat om riktlinjerna, träffades vi igen. Studenterna har fått vara med och fatta beslut i alla frågor som de kan påverka: vilken musik som ska spelas, hur länge de får spela, var de ska springa ut, och så vidare. Det fanns förstås önskemål om att springa ut samma dag och om att åka på lastbilsflak genom centrum, men här kan de inte påverka de beslut som har fattats.”

Utspringen synkas mellan skolorna

Studentfirandet pågår under två dagar, 10 och 11 juni. Precis som förra året, kommer man att använda två olika salar på skolan för studentfirande. De båda salarna har pyntats och lärare och elever firar tillsammans. Fokus ligger på eleverna. Det är deras dag och lärarna lägger ner mycket tid, energi och hjärta för att det ska bli en bra avslutning, säger Annette Perjans. 

“Vi tar in klasserna på skolan med ungefär en timmes mellanrum, så att de hinner fira och springa ut innan det är dags för nästa. I år har vi synkat mellan skolorna, så att eleverna inte springer ut vid samma tidpunkter. Det gör det lättare för anhöriga som har elever på flera skolor att vara med på de olika utspringen.”

Varje elev får ta med sig två eller tre anhöriga som tar emot dem när de springer ut. De får biljetter till dem samtidigt som lånedatorn lämnas tillbaka under sista skolveckan. När det är dags för en klass att springa ut, står personal från förvaltningen vid grindarna och släpper in de som har biljetter. Studenterna har gott om tid att umgås med sina anhöriga på ett särskilt avgränsat område i närheten, säger Annette Perjans. 

“Förra året streamade Borås Tidning när eleverna sprang ut från de olika skolorna och det kommer de även att göra i år. Det ger även de anhöriga som inte kan vara på plats en möjlighet att följa med i firandet. Annars hoppas jag att förvaltningen hjälper till med att streama på Facebook eller Youtube, så att alla skolor får likvärdiga möjligheter. “

Lättare i år att få förståelse för ett begränsat studentfirande

Stadsmissionens skolstiftelse har en gemensam corona-grupp, som hanterar allt som rör detta för sina skolor. I år har man frågat skolorna om deras planering inför studentfirandet, för att se om det finns något som de behöver tänka på eller förändra, säger Lisa Nygren, marknads- och kommunikationsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse. 

“Förra året upplevde vi att det ibland var svårt för skolorna att få förståelse bland elever och anhöriga för varför man inte kunde fira som vanligt. I år verkar det bli betydligt lättare. De allra flesta förstår allvaret och alla skolor gör verkligen allt vad de kan för att få till ett minnesvärt studentfirande.”

Skolor utan skolgård använder platser på orten där det går att fira utomhus, till exempel i friluftsområden i parker eller andra öppna platser, dit det är enkelt att ta sig till fots med cykel eller med kommunala färdmedel. Det är viktigt att föra en dialog med kommunen och med andra skolor, så att inte alla väljer samma plats och tid för sitt studentfirande.  

Det är också bra om inte alla klasser på skolan samlas vid samma plats, för att undvika trängsel och ökad smittorisk. Här kan det vara en god idé att involvera eleverna. Var ska de vara och hur ska firandet gå till? Det skapar delaktighet och kan även ge förståelse för varför firandet måste se ut på ett annorlunda sätt även i år, menar Lisa Nygren.

“På en skola har eleverna använt delar av mentorstiden för att planera sitt studentfirande. De har fått ge förslag på var de ska springa ut och bidragit till planeringen av tal och underhållning. Två mentorer firar med varje klass och resten av personalen är på plats när eleverna springer ut, för att hjälpa till med allt det praktiska runtomkring.”

Skolorna bygger vidare på fjolårets erfarenheter

Alla skolor har goda erfarenheter från föregående års student. De gör ungefär på samma sätt i år och finslipar lite efter de förutsättningar som gäller nu.

“En skola har satt klasserna i olika klassrum på olika plan och olika tider, så att de inte ska riskera att mötas och trängas. Det gäller också att se till att det är tillräckligt med tid mellan klasserna, så att de som springer ut inte blir kvar för länge eller att de som ska springa ut nästa gång kommer för tidigt.” 

Alla skolor som drivs av Stadsmissionens skolstiftelse gör allt vad de kan för att arrangera ett minnesvärt och värdigt firande för sina studenter. Men man vill ändå från centralt håll visa sitt stöd och finnas till hands om någon behöver hjälp och stöd, säger Lisa Nygren.

“Skolorna hanterar sitt studentfirande helt på egen hand. Fast nu är det extraordinära omständigheter. Det går inte alltid att tänka på allt. Men vi såg förra året att våra skolorna både planerade och genomförde studentfirandet på ett alldeles utmärkt sätt. Så blir det alldeles säkert även i år!”

Det gäller att göra det bästa möjliga av situationen

Även på Almåsgymnasiet och på övriga kommunala gymnasieskolor i Borås gör man sitt yttersta för att göra det bästa möjliga av situationen – både för elevernas skull och för att hindra smittspridningen, säger Annette Perjans.

“Det finns flera huvudmän och skolor i regionen som inte lägger särskilt mycket tid på att planera avslutning och studentfirande. De ser det mest som något som ska klaras av så enkelt och smärtfritt som möjligt. Men eleverna har studerat hårt i tre år och förtjänar en värdig avslutning och ett ordentligt firande. Jag tycker att vi har hittat ett bra koncept som glädjer eleverna och som genomförs på ett smittskyddssäkert sätt.”

I Eskilstuna är man också nöjda med sin planering, men hoppas samtidigt att det är sista gången man tvingas fira med de här begränsningarna, säger Mart Saamel.

“Fast man vet aldrig… Förra året trodde vi att pandemin skulle vara över när det nya läsåret började i augusti, men så blev det ju inte. Om det blir likadant nästa år igen, vet vi alla fall hur man genomför ett ordentligt firande som både är lustfyllt och coronasäkert!”