Är det möjligt för en 7-9-lärare att undervisa över nätet hemifrån, med ett trettiotal elever i salen? Vad krävs i så fall för att det verkligen ska fungera? På Påskbergsskolan i Varberg har man provat med en lärare och några klasser under hösten – med mycket gott resultat!
Det handlar om att bevara kontinuiteten i undervisningen
Therése Björneröd är lärare i matematik, NO och teknik för årskurs 7-9 på Påskbergsskolan. Eftersom hon har en kronisk sjukdom, som innebär nedsatt immunförsvar, måste hon vara särskilt försiktig under coronapandemin för att undvika att bli smittad. För några månader sedan blev hon gravid och måste därför vara ännu mer på sin vakt.
En ny lärare, som ska ersätta Therése Björneröd under den sista graviditetsperioden och föräldraledigheten, har redan rekryterats. Men eftersom hen inte kan tillträda tjänsten förrän i mitten av november, resonerade Therése Björneröd tillsammans med skolledningen kring hur situationen bäst kunde hanteras så länge.
Eleverna i nian är vana vid distansundervisning sedan förra läsåret. Då fungerade det alldeles utmärkt. Kanske kunde det vara en lösning att Therése Björneröd undervisade på distans under ett par månader? Skolledningen var fullt beredd att prova, säger Ingela Wiss Altinell, rektor på Påskbergsskolan.
“Vi ville undvika att eleverna skulle tvingas möta en rad olika vikarier under den här tiden. För oss var det en hög prioritet att bevara kontinuiteten i undervisningen. Therése och de flesta elever hon undervisar känner varandra sedan tidigare och har en bra relation. Hon vet var de befinner sig kunskapsmässigt, kan enkelt följa med i deras utveckling och löpande ge dem det individuella stöd de behöver. Dessutom handlar det bara om en kort tidsperiod. Vi är måna om att undervisningen ska ske på plats, men den här lösningen har faktiskt fungerat alldeles utmärkt.”
Hur går det till i praktiken?
När det börjar bli dags för lektion, kommer en lärare och låser upp dörren för eleverna. Uppgiften rullar mellan lärarna och det finns ett färdigt schema, berättar Therése Björneröd.
“I salen finns en ipad med en färdig möteskod inlagd som en länk i webbläsaren. Läraren som har öppnat dörren kopplar upp ipaden, klickar på länken med koden och sätter igång Google Meet. Därefter ansluter hen ipaden till en projektor. Under lektionen sitter eleverna på sina platser och följer mig på projektorduken.”
Therése Björneröd sitter hemma vid sin dator, uppkopplad till ipaden i salen. Den är riktad så att hon kan se eleverna.
“Eleverna i år 9 klarar sig helt på egen hand. Sjuorna, som inte alls är vana vid distansundervisning, får hjälp av en lärare som är på plats under lektionen. Vi har väldigt studiemotiverade elever och det bidrar till att det fungerar så bra som det gör.”
De praktiska momenten i NO och teknik planerades innan Therése Björneröd började arbeta hemifrån. Ibland finns en lärare på plats och hjälper eleverna att genomföra laborationer. Men de teoretiska delarna av ämnena fungerar bra att undervisa i över nätet.
“Vi använder Google Classroom i undervisningen här på skolan. Jag har arbetat mycket med att vänja eleverna vid verktygen, så att de inte blir ett hinder när vi kör på distans. Eleverna måste behärska de plattformar och verktyg som vi arbetar med.”
Hur ser grundförutsättningarna ut?
Det är helt avgörande att varje lektion bygger på en klar struktur och har tydliga mål. Eleverna arbetar med korta inlämningsuppgifter under lektionerna. Det gäller att alla vet vad de ska göra och vad som förväntas av dem, säger Therése Björneröd.
“Eleverna jobbar i delade dokument i Google Classroom, så att jag kan följa med i deras arbete. Ibland har vi skriftliga prov i salen och då är en av mina kollegor på plats.”
En lektion börjar ofta med en kort startuppgift för att koppla samman innehållet med de närmast föregående lektionen. Samtidigt får Therése Björneröd ett kvitto på att alla elever har förstått. Om så inte är fallet, kan hon räta ut frågetecknen direkt.
Eleverna följer undervisningen på projektorduken, men alla har också varsin ipad bredvid sig, som de vid behov kan använda för att chatta enskilt med sin lärare.
“All kommunikation sker via chatten, så jag håller hela tiden ett öga på den samtidigt som jag följer elevernas arbete. Alla elever är aktiva i chatten, och de hör av sig direkt om något är oklart. När jag är på plats fysiskt, hinner jag inte alltid se och prata med alla elever. Det gör jag nu, och det är en klar fördel med att arbeta så här.”
Eleverna tycker att det är bra att de kan ställa frågor anonymt under genomgångar, utan att hela klassen kan höra. Då kan jag fånga upp deras frågor och anpassa undervisningen utifrån det. De vet också att jag alltid svarar snabbt på deras frågor, säger Therése Björneröd.
“Jag känner att jag blir mer effektiv när jag kan arbeta på det här sättet. Det kräver förstås en hel del ansträngning från min sida, eftersom det är drygt trettio elever i en klass. Men samtidigt blir det en god undervisning som ger resultat, så det är absolut värt det.”
Tillit och respekt är avgörande
Eleverna presterar bra och överlag sker ett gott lärande för alla, påpekar Therése Björneröd.
“Exakt vad det beror på är svårt att sätta fingret på, men jag tror att en central faktor är att det fungerar så bra mellan mig och eleverna. De vill göra sitt bästa, för att jag förväntar mig att de gör det. Och eleverna vet samtidigt att jag hjälper dem till 100 procent. Det leder i sin tur till att de blir studiemotiverade. Eleverna känner att de kan lita på att de ska lära sig. Tillit är ett nyckelord i hela läraruppdraget.”
Signe Mörtsell, som går i nian, tycker inte att det finns några skäl att klaga på distansundervisningen.
“Det mesta har fungerat som det ska och det är alltid arbetsro i salen. Alla har respekt för Therése. Det är ingen som ägnar sig åt annat under lektionen, utan alla följer med. Respekten för läraren är nödvändig för att det ska gå att hålla lektioner så här. Annars kan det nog lätt spåra ur.”
Leonor Mangas Larsson, som också går i nian, instämmer.
“Det är klart att vi helst vill ha Therése i salen, men det är betydligt bättre att arbeta så här än att hela tiden få nya vikarier. Jag tycker dessutom att det fungerar lika bra. Det är visserligen annorlunda, men vi får hjälp när vi behöver. Istället för att räcka upp handen under genomgången, ställer vi frågor i chatten.”
Det gäller att se till att alla hänger med
Eleverna sitter i olika lärgrupper i salen. Jag vet vilka elever som tänker ungefär likadant och kan hjälpa varandra. Indelningen i lärgrupper sker utifrån från det, säger Therése Björneröd.
“En del elever saknar egen drivkraft, och de kan ibland vara svåra att få med. Jag har därför placerat dem så att de är väl synliga på min skärm. Det är lite mer komplicerat att få igång dem när jag inte är i salen, eftersom jag inte kan läsa av deras kroppsspråk på samma sätt. Men det är egentligen ingen större skillnad. Om jag ställer frågor för att kolla om de är med, så får jag ändå en hyfsad bild av läget. Jag måste helt enkelt lita på att de svarar ärligt.”
Någon gång i veckan finns en lärare i salen, som har i uppgift att se till att alla elever har förstått undervisningen och kan följa med. Om de behöver extra hjälp, kan de få enskild undervisning.
“Alla elever har studieverkstad på schemat. Där får de läxhjälp av behöriga lärare på skolan. De elever som saknar egen drivkraft i mina ämnen, gör det i regel även i andra ämnen. I studieverkstaden kan lärare hjälpa dem att komma igång och komma vidare i sitt lärande.”
Att vara lärare handlar om att ständigt lära nytt
Även som lärare är det viktigt att vara öppen för förändring och att vara redo att utvecklas, konstaterar Therése Björneröd.
“Läraryrket handlar om ett ständigt lärande och ett utforskande av möjligheter. Jag försöker hela tiden att hitta nya sätt att undervisa, både på egen hand och tillsammans med kollegor. Det är viktigt att ta hjälp av varandra för att komma vidare – och att ges tid att göra det. Nu har jag bland annat insett värdet av att elever kan ställa frågor enskilt i en chatt under genomgångar. Det ska jag ta med mig när jag kommer tillbaka till skolan igen!”