Skola Hemma

Övergången till distansundervisning ledde till en ökad reflektion bland lärare kring metodik och arbetssätt i undervisningen. De testade också nya sätt att bedöma och examinera sina elevers kunskaper över nätet. Det kollegiala lärandet ökade och den pedagogiska utvecklingen tog fart. Hur kan lärares samlade kunskaper och erfarenheter användas i det fortsatta arbetet med att digitalisera och förbättra undervisningen? Vad krävs för att det ska bli möjligt? Jörgen Florheden och Dominika Svensson, ikt-pedagoger vid Kalmarsunds gymnasieförbund, tittar närmare på detta i en studie som nyligen presenterats. 

När det akuta läget var över, satte reflektionen igång

Kalmarsunds gymnasieförbund omfattar tre gymnasieskolor, en gymnasiesärskola och två kommunala vuxenutbildningar. Under de senaste tio åren har man genomfört en kraftfull satsning på digitalisering och arbetat målmedvetet med att stärka lärares och elevers digitala kompetens. Det fanns alltså en tämligen solid grund att stå på när skolornas lokaler stängdes och undervisningen flyttade till nätet.

I början handlade det om att lösa det mest akuta problemet: att se till att undervisningen kunde fortsätta bedrivas ungefär som vanligt, trots krissituationen, det osäkra läget och de ändrade förutsättningarna. Efterhand blev det tydligt att lärare i allt högre grad reflekterade kring hur de bäst kunde hantera de ramar som gäller i det digitala rummet. Var det nödvändigt att tänka om och tänka nytt? Kollegiala diskussioner kom igång, lärare delade erfarenheter och lärde av varandra, berättar Jörgen Florheden.

• Vi bestämde oss för att titta närmare på det här ur ett pedagogiskt utvecklingsperspektiv. Strax före sommaren genomförde vi kvalitativa gruppintervjuer med 25 lärare i Google Meet. Målet var att fånga två nivåer: dels hur lärare började tänka nytt kring upplägg, arbetssätt och metodik och dels vad de gjorde rent konkret i sin undervisning. Vi intervjuade också 20 elever i mindre grupper för att få med deras syn på hur det hela fungerat.

Andra förutsättningar kräver andra tankar och handlingar

Studien visar att lärare under pandemin blev mer medvetna om hur de tänker kring och genomför sin undervisning. Sådant som tidigare togs för för givet, började de nu ifrågasätta och analysera.

• I den vanliga undervisningen, i klassrummet, tänker lärare nog inte så mycket på hur de startar lektionen. Men när undervisningen sker på distans, och lärare och elever bara ser varandra på skärmen, blir det viktigt att se till att alla är igång och är med. Ett sätt att göra det på är att ha en gemensam startaktivitet, där alla elever blir synliga och alla får göra sin röst hörd. Det blir också viktigt att ge tydliga instruktioner, att se till att eleverna arbetar aktivt på lektionerna och att de snabbt kan få återkoppling när de undrar över något, och så vidare. 

Lärare började även fundera på hur undervisningen var upplagd och strukturerad. Det tvådimensionella digitala rummet har helt andra förutsättningar än det fysiska, och det måste man vara medveten om, säger Dominika Svensson.

• Långa genomgångar fungerar inte särskilt bra när undervisningen sker över nätet. Elevernas koncentration sjunker om de varar för länge. Därför är det viktigt att dela upp genomgångarna i mindre bitar och ge dem tankepauser. I Google Meet och liknande plattformar är det numera enkelt att dela upp eleverna i mindre grupper, så att de kan reflektera och diskutera tillsammans. Läraren kan utan problem hoppa mellan grupperna och följa med i vad som sägs.

Tillgängligheten har ökat

Övergången till nätbaserad undervisning skapade en mer tillgänglig lärmiljö, oberoende av tid och rum. Det innebär fördelar för alla elever, men kanske särskilt för dem som är i behov av särskilt stöd. Elever som av olika skäl inte vill gå till skolan, kan istället följa undervisningen över nätet. Under pandemin blev lärare, specialpedagoger och speciallärare medvetna om vilka möjligheter som finns och hur de kan användas, säger Dominika Svensson.

• Behovet av tydliga instruktioner och en mer genomarbetad och indelad struktur när undervisningen sker online, underlättar för elever som annars kan ha svårt att hänga med. Den ökade användningen av metoder som flipped classroom innebär att elever kan se lärarens inspelade presentationer i sin egen takt, när som helst och hur ofta de vill. De kan också snabbspola och repetera olika moment, när det behövs. Lärare har också blivit mer medvetna om vilka digitala tjänster som används och om alla kan använda dem. Allt måste gå ihop och fungera för alla elever.

Bedömning och examination kan göras på andra sätt

Det är svårt att genomföra traditionella skriftliga prov när eleverna sitter hemma vid datorn. Under våren 2020 handlade lärares diskussioner i hög grad om hur de skulle göra för att undvika fusk. Efter sommaren hade de börjat tänka om, och resonerade istället kring hur elevernas kunskaper kan kan bedömas och examineras på andra sätt, säger Dominika Svensson.

• Det kan till exempel handla om muntliga redovisningar i matematik, där elever visar och berättar hur de går tillväga för att lösa uppgiften. Förutom att man undviker fusk, får läraren en mycket bättre förståelse av vad eleverna kan och var de fastnar. Redan innan pandemin spelade lärare in gruppsessioner med elever för att kunna ha dem som underlag i sin bedömning. Det fortsatte de med när undervisningen bedrevs över nätet. Nu blev det dessutom mycket lättare än i klassrummet: det var bara att trycka på inspelningsknappen, så spelades allt på skärmen in!

Den pedagogiska utvecklingen under pandemin uppstod på grund av en tvingande förändring som omfattade alla. Det fanns inga förutsättningar att fortsätta som tidigare, utan alla var tvungna att anpassa sig till den nya situationen. Men hur är det möjligt att se till att förändringsarbetet fortsätter? 

Lärare måste äga sitt lärande

Under pandemin drevs det pedagogiska utvecklingsarbetet av de konkreta behov som lärare själva upptäckte när de undervisade. De var tvungna att hitta nya vägar för att nå eleverna och de hjälpte varandra att komma vidare. Det är viktigt att fortsätta på det spåret, menar Dominika Svensson. 

• Lärare måste äga sitt eget lärande. Om direktiven kommer uppifrån, är det i regel inte särskilt många som bryr sig. Därför är det viktigt att kompetensutvecklingen är direkt kopplad till deras undervisning, att de kan testa, diskutera och ställa frågor. Men det gäller också att ta ett mer systematiskt grepp om utvecklingsarbetet. Vad är det som fungerar, varför fungerar det och hur kan utvecklingen drivas vidare? För att kunna göra det, måste lärare bli bättre på att dokumentera sina erfarenheter och sitt lärande, och att sprida det vidare till sina kollegor. Ingen ska behöva uppfinna hjulet på nytt.

Vuxenutbildningen kan trycka på gasen medan gymnasiet måste bromsa

En annan viktig grundförutsättning för att komma vidare är att lagstiftningen anpassas till verkligheten efter pandemin. Ett uppenbart problem på gymnasiet, är att regelverket återigen begränsar möjligheten att undervisa över nätet, säger Jörgen Florheden.

• Vår studie visar att det finns en rad exempel på moment i undervisningen som blir kvalitetsmässigt bättre när de kan genomföras online. Boksamtal med mindre elevgrupper blir bättre, liksom enskild handledning och utvecklingssamtal. Dessutom är det betydligt enklare än i skolan att snabbt dela in eleverna i grupper och att följa med i deras arbete. Här underlättar frånvaron av det fysiska rummet. Det finns uppenbara fördelar som lärare vill fortsätta att använda, men det går inte om regelverket sätter krokben.

Inom vuxenutbildningen är det betydligt enklare att rida vidare på den utvecklingsvåg som pandemin skapade. Här är det möjligt att hitta mer flexibla undervisningsformer och att arbeta på distans, eftersom regelverkets ramar inte är lika begränsande. Den digitala kompetensen bland både lärare och studerande har ökat och de är angelägna om att dra nytta av de möjligheter som har blivit synliga, säger Dominika Svensson.

• I våra intervjuer pekar lärare på att de nu kan få det bästa från två världar. De undervisar på plats när det fungerar bäst och de andra momenten kan genomföras över nätet, antingen synkront eller asynkront. Stressen minskar bland de studerande och de kan dra nytta av de fördelar som finns med båda undervisningsformerna. Det handlar inte om antingen eller, utan om både och.

Verkligheten har förändrats och regelverket måste följa med

Vi kan inte gå tillbaka till det som var tidigare när förutsättningarna har förändrats och nya horisonter har blivit synliga, konstaterar Jörgen Florheden. 

• Både lärare och elever har upptäckt fördelarna med att kunna använda nätet när det behövs och när det fungerar, och det vill de gärna kunna fortsätta med. Tyvärr har jag ännu inte hört någon nationell beslutsfattare säga att utbildningssystemet behöver ses över efter pandemin, trots att det finns viktiga lärdomar och erfarenheter att bygga vidare på. Vuxenutbildningen kan trycka på gasen, men på gymnasiet finns det risk för att bromspedalen tar över och att lärare och elever fastnar i ett onödigt trögt regelverk. Hur kan vi ändra på det?