I Frankrike har erfarenheterna från pandemin fäst ljuset på skolans bristande digitala mognad. Det är tydligt att det krävs omfattande insatser för att skolan ska kunna möta samhällets krav och kunna hantera kriser och nödsituationer. Utbildningsdepartementet bjöd in allmänheten att diskutera hur skolan behöver förändras samt vilka åtgärder som krävs för att den ska kunna förverkligas. Nu fortsätter arbetet på den politiska nivån.
Snabba digitala satsningar på att hålla undervisningen igång
16 mars förra året stängde skolorna i Frankrike sina lokaler och landets 12 miljoner elever gick över till distansundervisning. De flesta elever var inte tillbaka i klassrummen förrän efter sommarlovet, och därefter har skolorna periodvis varit stängda för att hindra smittspridning.
Direkt när skolorna stängde i mars, genomförde utbildningsdepartementet en rad åtgärder för att underlätta övergången till undervisning över nätet och undvika uppehåll i undervisningen. CNED – det nationella centret för distansundervisning – gav alla skolor fri tillgång till den egenutvecklade tjänsten Ma classe à la maison. Tjänsten innehåller tre digitala undervisningsmiljöer, anpassade till olika åldersgrupper, från de första skolåren till och med gymnasiet.
Utbildningsdepartementet startade webbplatsen apps.education.fr, där man ger tips på olika webbaserade tjänster som fungerar bra som digitala lärresurser. Réseau Canopé, som arbetar för att främja skolans digitalisering, började erbjuda lärare webbaserad kompetensutveckling, bland annat i form av webbinarier, i satsningen Canotech, för att underlätta undervisningen över nätet. Édubase, en databas med över 12 000 vetenskapligt grundade undervisningsscenarier i olika årskurser och ämnen, började även indexera scenarier för distansundervisning och blended learning.
Satsningen Nation apprenante initierades av utbildningsdepartementet tillsammans med public service, för att öka tillgången till läroplansanpassade radio- och tv-program av hög kvalitet som kan användas i undervisningen. Befintliga satsningar på digitalt undervisningsmaterial, bland annat Éduthèque, lyftes också fram.
Hur pass digitalt mogen är den franska skolan?
Ansatsen var ambitiös och framåtblickande, men det visade sig efterhand att det finns en rad hinder på vägen. Cour des comptes, som är Frankrikes motsvarighet till Riksrevisionen, publicerade för en månad sedan en analys av hur distansundervisningen fungerade under 2020 och hur pass digitalt mogen skolan är.
Skolans digitalisering har varit ett viktigt nationellt utbildningsmål sedan 2013, då en ny skollag infördes. Samma år började de franska lärarutbildningarna arbeta mer systematiskt med hur it och digitala medier kan integreras i undervisningen. Utbildningsdepartementet satte igång med att bygga en samlad organisation med olika verksamheter som främjar skolans digitalisering. Skolorna gavs också incitament att satsa på att inköp av datorer och att bygga en digital infrastruktur.
Det är tydligt att det mesta fortfarande återstår att göra, konstaterar Cour des comptes. För två år sedan påpekade man i en rapport att det satsats stora summor på digitaliseringen, men att det fortfarande finns stora skillnader mellan skolor och regioner. Nu blev det tydligt att den franska skolans digitala mognad inte var tillräcklig för att kunna hantera pandemins utmaningar.
Skolorna gick snabbt över till att använda Ma classe à la maison, vilket ledde till att tjänsten kraschade och inte kunde användas under flera dagarna. Den var helt enkelt inte dimensionerad till att klara den här stora mängden användare. Detsamma hände i de kommuner som använder lärplattformar för att sköta kommunikationen mellan skolan och hemmet. Användningen flerdubblades – och tekniken havererade.
Många lärare och elever saknar tillräcklig digital kompetens för att undervisning över nätet ska fungera. Olika typer av tekniska problem har också varit vanliga. Alla elever har inte heller tillgång till dator och Internet hemma. Uppskattningsvis rör det sig om en halv miljon barn och ungdomar, alltså ungefär 4% av eleverna.
För att lösa de problem som visat sig under pandemin, är det nödvändigt att lägga en stabil grund för skolans digitalisering i hela landet, menar Cour des comptes. Den digitala infrastrukturen måste stärkas och det krävs systematiska satsningar på kompetensutveckling för att få alla lärare på banan. Det krävs även nationella och lokala strategier för hur undervisningen ska bedrivas i en nödsituation som pandemin. Vad behöver göras för att det hela ska fungera?
Digialiseringen är en central del av skolans fortsatta utveckling
Conseil économique, social et environnemental (CESE) är en sammanslutning av fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och andra intresseorganisationer, som har en rådgivande roll i lagstiftningsprocessen. I slutet av mars presenterade CESE rapporten L’école à l’ère du numérique, där man ger förslag på åtgärder som krävs för att skolans undervisning ska kunna möta det digitala samhällets villkor och förutsättningar.
Den digitala utvecklingen spelar numera en central roll i de allra flestas vardag. Erfarenheterna från pandemin visar att den även är avgörande för att skolans undervisning verkligen ska fungera i alla situationer, menar CESE.
CESE föreslår åtgärder inom fyra områden. Forskning om hur pedagogik och digital teknik kan förenas är ett område. Det gäller också att se till att det finns klara riktlinjer och en tydlig ansvarsfördelning mellan olika myndigheter för att skolans digitalisering ska kunna ta fart. Det krävs också en satsning på lärares – och föräldrars – digitala kompetens för att öka förståelsen för varför digitalisering och pedagogisk utveckling är en viktig del av skolans verksamhet. Sist men inte minst gäller det att skapa förutsättningar för en inkluderande och långsiktigt hållbar skola, som kan utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken skapar.
Allmänhetens bjöds in till diskussioner om skolans digitalisering
De här resonemangen och slutsatserna kommer förstås inte som någon överraskning för det franska utbildningsdepartementet. I juni förra året bjöds allmänheten in till nätbaserade diskussioner om hur digitaliseringen kan användas för att utveckla och förändra skolans undervisning och för att hantera samhällsförändringar och kriser: États généraux du numérique pour l’éducation.
Diskussionerna pågick under fem månader och kretsade kring fem teman: likvärdighet, nya pedagogiska möjligheter, synen på undervisning och lärande, innovation och kollegialt lärande, samt skolans krishanteringsförmåga.
I början av november arrangerades en konferens i Poitiers, där man arbetade vidare med de tankar och idéer som ventilerats i diskussionerna. Konferensen enades om fyrtio förslag på hur arbetet med skolans digitalisering bör bedrivas framöver. Det handlar bland annat om utveckling av styrning och ledning, hur den digitala klyftan ska hanteras, vad som behöver göras för att utveckla lärares och elevers digitala kompetens samt hur det kan bli möjligt att utveckla en professionell digital kultur bland lärare.
Hur behöver det franska skolsystemet utvecklas framöver?
Ett par veckor tidigare lanserade utbildningsdepartementet ett nytt offentligt samtal som delvis bygger vidare på de diskussionerna om skolans digitalisering – Grenelle de l’Éducation. Den här gången var anslaget bredare: Hur behöver det franska skolsystemet utvecklas framöver? Vad kommer att krävas av morgondagens lärare?
Samtalen skedde online i tio olika tematiskt organiserade workshops, alltifrån behovet av att “uppgradera skolan” i en mer digital riktning till skolans styrning och ledning, behovet av en ökad autonomi och lärares yrkes- och karriärutveckling. I februari publicerades sammanfattningar av diskussioner och förslag i respektive workshop.
Arbetet fortsätter nu på utbildningsdepartementet, och längre fram kommer det att läggas fram förslag i parlamentet. Men utvecklingen står inte stilla fram till dess. Som en del av regeringen återhämtningsplan, satsas 105 miljoner euro under 2021 för att bygga en mer stabil grund för skolans digitalisering. Dels handlar det om att få grundläggande infrastruktur på plats över hela landet och att ge skolorna den hjälp de behöver för att få fart på förändringsarbetet. Det är också avgörande att öka likvärdigheten och att genomföra olika insatser som kan minska den digitala klyftan.
