Snart är det ett och ett halvt år sedan pandemin inleddes, men vi kan fortfarande inte skönja någon slutpunkt. Smittspridningen börjar ta fart igen och det finns tecken på att hösten och vintern kan bli jobbigare än förväntat. Därför är det viktigt att vara förberedd på en fjärde våg.
En möjlig ökad smittspridning och en växande risk för klustersmitta
Den 23 augusti presenterade Folkhälsomyndigheten en rapport som beskriver hur spridningen av covid-19 kan komma att utvecklas i Sverige till och med slutet av november. Det handlar inte om någon prognos, utan rapporten ger en bild av tre möjliga utvecklingsförlopp. Den visar också hur de kan hanteras genom olika smittskyddsåtgärder. Samtliga scenarier pekar mot en ökad smittspridning och en växande risk för klustersmitta i befolkningsgrupper som ännu inte blivit vaccinerade.
Enligt Folkhälsomyndigheten är osäkerheten om den kommande utvecklingen sannolikt större än den varit någon gång tidigare under pandemin. Dels beror det på att kunskapsläget fortfarande är tämligen osäkert kring coronaviruset. Det står till exempel fortfarande inte klart hur smittsam den senaste mutationen, den så kallade deltavarianten, egentligen är, även om forskningen går framåt. Dessutom är människors kontaktbeteende och deras benägenhet att följa rekommendationer och riktlinjer lika viktig som den är svårbedömd. Det bidrar till att skapa osäkerhet om vad som kan hända under hösten, tillägger Folkhälsomyndigheten.
Det är fortfarande samma grundläggande råd som gäller: Arbeta hemifrån om det är möjligt, stanna hemma och testa dig om du har symptom och se till att du håller avstånd när du möter andra människor. Framförallt gäller det att en så stor andel av befolkning som möjligt blir vaccinerade, betonar Folkhälsomyndigheten. Just nu är det drygt fem miljoner svenskar som har fått två doser, medan ungefär 6.6 miljoner har fått en dos. Med andra ord återstår det fortfarande en del att göra.
Följ föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer
Den 10 augusti trädde en ny förordning i kraft som säger att undervisningen i så hög utsträckning som möjligt ska ske på plats i skolans lokaler. Huvudregeln är att öppna skolor endast ska kunna använda fjärr- eller distansundervisning om Folkhälsomyndigheten ger en uttrycklig rekommendation, baserad på det nationella, regionala eller lokala smittläget. Det kan också ske om lärare eller elever måste stanna hemma för att följa de föreskrifter, nationella allmänna råd eller rekommendationer som gäller för coronaviruset. Fjärr- och distansundervisning får däremot inte användas som en förebyggande åtgärd mot ökad smittspridning.
Arbetsmiljöverket har slagit fast att skolhuvudmän och rektorer måste arbeta systematiskt och förebyggande med arbetsmiljön under pandemin, för att se till att den är så säker som möjligt. De har ett stort ansvar för att tillsammans med skyddsombud och fackliga företrädare genomföra riskbedömningar och vidta åtgärder som minimerar risken för smittspridning. Att träffas i mindre grupper, att se till att lärare och elever kan hålla rekommenderat avstånd, att se över städrutinerna och att förbättra luftkvaliteten i skolans lokaler är några exempel på möjliga åtgärder. Det är även viktigt att följa upp åtgärderna och att undersöka om de fått den verkan som avsetts, betonar Arbetsmiljöverket.
Underlätta provtagning och uppmuntra till vaccination
Att underlätta provtagning för eleverna, i synnerhet för de yngre, snabbar upp smittspårningen och effektiviserar skolhuvudmannens arbete med att minska smittspridningen. I Västra Götalandsregionen har man fattat beslut om att alla elever, från förskoleklass till och med gymnasiet, ska kunna snabbtesta sig hemma med ett gurgeltest, som är betydligt skonsammare än de andra. Testen kommer att distribueras till skolorna under början av höstterminen.
Den mest effektiva åtgärden för att hålla smittspridningen under kontroll är att se till att så många som möjligt blir vaccinerade. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att elever som fyller 16 år under året ska erbjudas vaccination. I bland annat Danmark och Finland har det beslutats att elever från 12 år och uppåt ska erbjudas vaccin, men i Sverige anser Folkhälsomyndigheten inte att det är nödvändigt i nuläget.
Arbetet med att vaccinera gymnasieelever är redan i full gång, men det är fortfarande stora skillnader mellan regionerna. I Region Uppsala har knappt 73% av ungdomarna födda 2003-2005 fått sin första spruta. I Västra Götalandsregionen är det bara 23%. En möjlig orsak till detta är att de inte satte igång samtidigt. En annan är att åldersgruppens storlek varierar mellan olika delar av landet.
Eftersom det är frivilligt att vaccinera sig, gäller det att se till att det är så enkelt som möjligt att faktiskt göra det. Region Uppsala vänder sig till ungdomarna med förbokade tider, och det har synbarligen gett resultat. I Växjö kommun kommer man att erbjuda gymnasieeleverna att vaccinera sig på sin skola, under lektionstid. Det är en åtgärd som man hoppas kommer att öka vaccinationsgraden i den här åldersgruppen.
Var beredd på en snabb omställning
Även om huvudregeln är att undervisningen ska ske i skolans lokaler, är det avgörande att skolchefer och rektorer snabbt kan ställa om till fjärr- och distansundervisning om det blir nödvändigt. I förra veckan presenterade Skolverket stödmaterialet Koll på pandemins påverkan, som gör det lättare att överblicka nuläget samt att planera och genomföra konkreta åtgärder som gör det möjligt att leda utvecklingen i rätt riktning.
Strax före sommaren publicerade RISE en uppdaterad version av stödmaterialet för scenarioplanering, som vänder sig till beslutsfattare och skolledare. Scenarioplanering handlar om att använda sina kunskaper och erfarenheter för att ta fram några realistiska, relevanta och tydliga framtidsbilder som underlättar planeringsarbetet. Scenarier ger en bra bild av de möjliga situationer som skolan kan stå inför under den närmaste tiden, vilka förberedelser som kan bli nödvändiga och vilka steg som kan behöva tas.
