I slutet av mars berättade två lärare på Hertingsskolan, en F-5-skola i Falkenbergs kommun, om hur de förberedde sig inför en eventuell övergång till distansundervisning. Två månader senare delade två gymnasielärare, på Rudbeck i Sollentuna respektive Lerums gymnasieskola, sina erfarenheter av att undervisa sina elever över nätet. Hur ser de på vårens upplevelser idag? Vilka lärdomar har de tagit med sig? Hur ser den närmaste framtiden ut?
17 mars rekommenderade regeringen att gymnasieskolor och högre utbildningar skulle stänga sina lokaler och gå över till undervisning på distans. Under en tid var det ovisst om även förskolor och grundskolor skulle behöva stänga. På Hertingsskolan förberedde man sig med en studiedag där alla lärare fick lära sig att använda Google Classroom. Appen installerades också på alla elevers ipads. Tjänsten används sedan tidigare i årskurs 4 och 5, men nu fick även lärare i de yngre årskurserna en inblick i vilka möjligheter som finns och hur allt fungerar.
Frånvarande elever kunde studera på distans
“Hertingsskolans lokaler förblev öppna under hela våren, men under några veckor ökade frånvaron bland eleverna. Delvis berodde det på att eleverna var sjuka, men det fanns också en utbredd oro för att bli smittad av coronaviruset. Under frånvaron fick eleverna tillgång till undervisningsmaterial i Google Classroom” berättar Matilda Dahlqvist.
“Den klass som jag och Malin Larsson undervisade, var redan vana vid att arbeta digitalt. För de allra flesta var det därför ganska enkelt att sköta studierna hemifrån. Det var tyvärr några elever som inte riktigt klarade av det här ansvaret. När de kom tillbaka till skolan, hjälpte vi dem att ta igen det som de hade missat.”
Malin Larsson och Matilda Dahlqvist skapade rummet Hemstudier för de frånvarande eleverna i Google Classroom. “Där fanns det material som klassen arbetade med tillgängligt, så att de som var hemma kunde följa med i ungefär samma takt som sina klasskamrater” säger Malin Larsson.
“Vi fick anpassa materialet lite, eftersom inte gick att återskapa allt som vi gjorde på lektionerna. Om vi till exempel hade tittat på en film, kunde vi dela den, men samtalen och diskussionerna efteråt kunde eleverna inte ta del av hemifrån. Vi funderade lite på att kanske använda Google Meet i klassrummet, så att de som var hemma kunde vara med i samtalen, men vi kom aldrig igång med det.”
Digitala närvaro ger andra förutsättningar än den fysiska
Anna Oldner Bengtsson, som är lärare i svenska och mediekommunikation på Rudbeck i Sollentuna, menar att vårens erfarenheter av distansundervisning ger en rad nya möjligheter.
“Skolledningen har bestämt att allt undervisningsmaterial ska finnas tillgängligt i Google Classroom, så att elever som är hemma med coronasymptom, eller av andra skäl, ändå kan ta del av undervisningen. Jag har provat att ställa min laptop på katedern, så att frånvarande elever kan följa med i samtal och diskussioner via Google Meet. Om jag själv inte känner mig riktigt bra, kan jag hålla lektioner hemifrån.”
Några av lärarna på Rudbeck oroar sig för att elever kanske ibland är hemma fast de egentligen kan komma till skolan. Är de hemma för att de har coronasymptom eller på grund av sjukdom, eller stannar de hemma för att de helt enkelt inte orkar gå till skolan? Anna Oldner Bengtsson instämmer i att det nog är lättare för eleverna att stanna hemma när det går att följa med, och ibland även delta, i undervisningen på distans.
“Naturligtvis vill jag att mina elever kommer till klassrummet, om de kan. Det är där som vi tillsammans skapar undervisningen,där vi samtalar och gör gemensamma reflektioner och analyser. Även om det går att vara med på video, deltar eleverna som är hemma inte i samtalet på samma sätt som de som är i klassrummet. Den fysiska närvaron ger andra förutsättningar. Och om det är färre elever i klassrummet, försvinner en del av den mångfald och dynamik som krävs för ett bra samtal. Men jag vill självklart inte hindra de elever som inte kan vara på plats från att delta i undervisningen.”
Förstå det nya sammanhanget och ställ om undervisningen
“I mars blev det en snabb omställning från klassrumsundervisning till nätbaserad undervisning. Det blev närmast en direkt övergång från en undervisningspraktik till en helt annan” konstaterar Erik Winerö, lärare i svenska och religion samt förstelärare i digitalisering på Lerums gymnasieskola. “Både lärare och elever var väldigt engagerade. De fick en gemensam fiende i coronaviruset och gjorde tillsammans vad de kunde för att allt skulle fungera.”
“Tekniken i sig var inte något större problem. Lärarna på skolan hade redan en relativt hög digital kompetens. Utmaningen låg istället främst i att distansundervisning på många sätt är en helt annan undervisningsform än den som sker i det fysiska klassrummet. Den största svårigheten för många lärare var att förstå det nya sammanhanget och ställa om sin undervisning därefter.”
“Förutsättningarna ser olika ut beroende på ämne och åldersgrupp” tillägger Erik Winerö. “Det viktiga framöver, är att identifiera vilka undervisningsmoment som fungerar bra över nätet och vilka som vinner på att göras i den fysiska verkligheten.” Hur kan lärare fortsätta att dra nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen när coronapandemin är över?
“Vi behöver identifiera och förstå vilka delar av vår undervisning som lämpar sig i olika sammanhang. Ren information lämpar sig spontant bra som asynkron kommunikation, men samtidigt kanske sammanhanget där informationen ges har ett värde i sig. Ett klassråd på måndag morgon fyller kanske även viktiga sociala funktioner. Men på det stora hela tror jag att vi är på väg mot mer av blended learning. Genom att ta reda på vad som passar i olika situationer, kan skolan bli bättre.”
Ett flerstämmigt klassrum
“Det är mycket kring undervisningen som har blivit tydligare i ljuset av vårens upplevelser” menar Anna Oldner Bengtsson. Tidigare har hon inte alls reflekterat över hur viktigt det är att kunna se på eleven att undervisningen fungerar och att det som tas upp är begripligt. Det är däremot uppenbart nu.
“Den momentana delen av kommunikationen med eleverna är väldigt svår att fånga på distans. Nu kan jag verkligen se värdet i att ha alla eleverna omkring mig i klassrummet. Ibland var det en utmaning att fånga upp de elever som gled undan när jag undervisade på distans. Jag fick kontakta dem och ha enskilda samtal i Google Meet för att bli säker på att de hängde med i undervisningen. Men de elever som brukar vara anonyma i klassrummet, fick jag bättre kontakt med över nätet. Det är en arena som passar dem.”
“Den allra viktigaste lärdomen från vårens distansundervisning är nog just insikten av hur värdefullt det är att ha ett flerstämmigt klassrum” påpekar Anna Oldner Bengtsson.
“Allas röster måste kunna höras och det ska vara möjligt att delta i undervisningen på flera olika sätt – inte bara i klassrummet och inte bara över nätet. Vi kastades rakt in i distansundervisningen, och det gick bra. Nu behöver vi upprätthålla och bygga vidare på den kompetens som vi har utvecklat inom lärarkåren. Det går att kommunicera med eleverna på många olika sätt, som gör det möjligt att inkludera alla. Det måste vi lära oss att dra nytta av.”
Det gäller att vara tydlig och att finnas tillgänglig
“En annan viktig lärdom är att det ställs andra och delvis högre krav på läraren när kommunikationen med eleverna sker via skärmen” konstaterar Erik Winerö. “Läraren kan inte kontrollera det digitala rummet på samma sätt som det går att kontrollera fysiska rummet. När undervisningen sker över nätet, är det avgörande att kunna vara tydlig.”
“Egentligen kan man nog aldrig vara för tydlig. Det är viktigt att det finns ett schema att följa, att lärmiljön är tillgänglig för alla och att man ibland “pekar med hela handen” så att man kan vara säker på att budskapet når fram. Det tjänar alla på, även de riktigt duktiga eleverna.”
“Man kan säga att det handlar om en återgång till förmedlingspedagogik eller instruktion” säger Erik Winerö. “Det är en del av undervisningen som tidigare har fått kliva tillbaka. Ofta har läraren mer fungerat som en slags coach, men den typen av arbetsmetoder blir svåra att använda när eleverna sitter ensamma vid sina datorer.”
“Att jobba med instruktion och att blanda synkron och asynkron kommunikation, det ser jag som den mest framkomliga vägen. Eleverna känner att det finns en närvaro, och det går att kontakta läraren om det behövs. Ibland är det också en fördel att all undervisning inte sker live. Det gör att eleverna kan spola tillbaka, se om hela filmen eller delar av den, och så vidare. Tyvärr har inte alla lärare fått lära sig det här sättet att undervisa, och det gjorde att några blev närmast handfallna när de inte längre kunde undervisa som de brukar.”
Inga radikala förändringar på grundskolan
“Från och med mars var det många läromedelsförlag som gjorde sina digitala läromedel fritt tillgängliga. Det drog lärarna på Hertingsskolan nytta av” säger Malin Larsson.
“Jag och Matilda använde både digitala läroböcker och samlingar av korta, enkla filmer som förklarar och går igenom olika begrepp och företeelser. Filmerna kunde vi både använda i klassrummet och ge som läxa. Det fungerade bra och gav oss nya möjligheter, men just nu har vi tagit en paus. Det här läsåret har vi fyror och nu gäller det först att vänja dem vid att använda Google Classroom innan vi går vidare med annat.”
“Det är svårt att säga om användningen av Google Classroom har ökat jämfört med i våras” säger Malin Larsson. “Vardagen har inte förändrats särskilt radikalt, utan det mesta är i stort sett som vanligt.”
“Det var en del elever som var oroliga i våras och som ställde många frågor kring coronaviruset. Den oron känner jag inte av på samma sätt nu. Enda skillnaden jämfört med hur det brukar vara, är att föräldrar inte längre kan komma på besök. Vi har inte heller några föräldramöten, utan vi nöjer oss med enskilda utvecklingssamtal under den här terminen.”
“På sätt och vis är det vardag, ungefär som vanligt, men det handlar ändå om något slags mellanläge” menar Matilda Dahlqvist.
“Många elever är förkylda och vi börjar få en ökad frånvaro igen. I min klass är just nu sju av tjugotvå elever borta från skolan. Det har lett till att vi har fått dra igång Hemstudier igen. I skolan märks det också att det inte är riktigt som vanligt. Det kan inte vara lika många elever samtidigt i matsalen, eleverna måste tänka på att hålla avstånd och att vara noga med att tvätta händerna.”
Fler vägar har öppnats upp
Anna Oldner Bengtsson ser positivt på den fortsatta pedagogiska utvecklingen i skolan, trots coronapandemin. Inte minst är det värdefullt att eleverna nu kan delta på olika sätt i undervisningen, och de måste inte alltid vara i klassrummet.
“Jag tror nog ändå att eleverna, om de har möjlighet, kommer att välja att vara i klassrummet. Men jag hoppas också kunna finslipa min undervisning över nätet, så att den fungerar så bra som möjligt. På sikt tror jag att det är viktigt att vi använder alla möjligheter som finns att bedriva undervisning, så att eleverna kan välja den form som passar dem bäst. Då kan vi skapa ett mer gränslöst och inkluderande klassrum.”
“En stor vinst med vårens erfarenheter, är att det kollegiala kunskapsutbytet fick ett rejält uppsving i hela den svenska lärarkåren” betonar Erik Winerö. “Det förutsätter att alla använder nätets möjligheter för att kommunicera och lära av varandra, och det blev alla mer eller mindre tvungna att göra.”
“Det är också väldigt positivt att så många myndigheter och organisationer kan släppa sina gamla mönster och samarbeta effektivt över nätet med Skola Hemma. En annan vinst är att läromedelsförlagen släppte de digitala läromedlen fria, så att alla kunde prova och experimentera. Känslan att vi kunde klara det här tillsammans, svetsade samman lärare och elever. Det gav oss en schvung som vi fått med oss in i hösten. Eleverna tycker att det är roligt att vara i skolan och det känns även bra för oss lärare att äntligen vara på plats igen. Det är en ovanlig känsla!”
