För fem år sedan tog Stadsmissionens Skolstiftelse fram en organisationsmodell och en allmän strategi för att öka närvaron bland eleverna på sina skolor. Det här lägger en god grund för arbetet med elever med problematisk frånvaro, och under coronapandemin anpassar man sig efter de nya förutsättningarna. Grillska gymnasiet i Eskilstuna, med knappt 700 elever är en av de skolor som kommit långt inom det här området.
Trygga elever lyckas bättre
Stadsmissionens Skolstiftelse, som är en av Sveriges största idéburna utbildningsaktörer, betonar i sin verksamhet det stora värdet av elevhälsans arbete. Det bottnar både i skrivningarna i skolans styrdokument och i stiftelsens egen värdegrund och vision. Elever som känner sig trygga och upplever att de mår bra, har helt enkelt större möjligheter att lyckas med skolan.
“Visionen om en skola för ett mänskligare samhälle bärs av idén att utbildning gör skillnad. Det handlar bland annat om att förebygga utanförskap och att stärka individens tro på sig själv och sin egen förmåga” säger Marina Malmqvist, vd för Stadsmissionens Skolstiftelse.
“Vi har tagit fram en klar och tydlig strategi för en ökad närvaro och vi skapar förutsättningar för det genom att ha mycket personal som arbetar med elevhälsa. Vi är noggranna med att hålla koll på att eleverna är i skolan, följer upp dagligen och sammanställer månadsvis och vi reagerar direkt när frånvaron börjar öka. Det är viktigt att följa elevernas närvaro och minst lika viktigt att följa deras mående och kunskapsutveckling. “
Många kompetenser hjälps åt
“Den övergripande tanken är att samla relevanta yrkesgrupper på skolan för att de ska arbeta för att öka studieintresset och närvaron bland eleverna. Det handlar om skolkuratorer, skolsköterskor, socialpedagoger, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare – olika yrkesgrupper med kunskaper och perspektiv som kompletterar varandra och som tillsammans kan hjälpa varje elev att lyckas med sina studier. Alla har rätt till och ska ges en riktig chans att få en gymnasieutbildning” säger Jaqueline Gilljam, skolkurator på Grillska gymnasiet.
“Det här är verkligen en otrolig satsning och det ger mig ett närmast unikt uppdrag som skolkurator. När vi upptäcker att en elev har mycket frånvaro, börjar vi med att ta reda på vad det faktiskt beror på. Det kan vara en mängd olika saker, och det behöver inte alls vara elever som har en diagnos eller som har det jobbigt hemma. Nästa steg blir att tillsammans med eleven, vårdnadshavare, mentor, lärare och skolledning försöka hitta en konstruktiv lösning på problemet.”
Ändrade rutiner fångar upp eleverna
“När Grillska gymnasiet gick över till distansundervisning för en månad sedan, ändrades snabbt rutinerna så att man skulle kunna fortsätta fånga upp elever i riskzonen så snabbt som möjligt. Alla funktioner som normalt finns i skolan, måste också finnas när undervisningen sker över nätet och eleverna sitter hemma” berättar Magnus Säll, rektor på Grillska gymnasiet.
“Vi arbetade om våra rutiner och arbetssätt, så att de även fungerar under de nya förutsättningarna. Redan under den första veckan minskade frånvaron från tio till fem procent. Det kan delvis bero på nyhetens behag, men det kan också vara så att distansundervisning och andra arbetssätt hjälper en del av de elever som ibland känner att det är svårt att komma till skolan.”
Undervisningen sker på distans i skolans lärplattform, och varje skoldag inleds med att lärare och mentorer träffar sina elevgrupper i en videokonferens över nätet. Här går man igenom dagens undervisning, vad som förväntas av eleverna samt vilka läromedel, såväl tryckta som digitala, som ska användas på olika lektioner.
“Eleverna arbetar mest på egen hand, men läraren är tillgänglig under hela passet och följer upp dem löpande. Läraren träffar även eleverna mot slutet av varje lektion och stämmer av hur det har gått. Vi har också mentorspass där mentorerna träffar sina elevgrupper. De ger bland annat tips om studieteknik, men hjälper dem också att hålla motivationen uppe. Det finns naturligtvis alltid barnsjukdomar, men jag tycker att det fungerar väldigt bra.”
Förebyggande arbete ökar närvaron
Jaqueline Gilljam hör ofta av sig redan på morgonen till de elever som befinner sig i riskzonen och hör efter hur läget är. Hon frågar om eleven har sovit bra, hur vardagsrutinerna ser ut och om det finns något som behöver förändras. Motiverande samtal kan också behövas.
“För det mesta använder hon sms eller chatt för att hålla kontakten med eleverna, det är de vana vid sedan tidigare. Det kan vara skönt att skriva av sig, men ibland är det lättare att ringa. Då tar vi samtalet på telefon istället” säger Jaqueline Gilljam.
“En elev sa nyligen till mig att det inte duger att säga att en elev som inte hänger med egentligen bara är lat. Det är inget annat än en lat bortförklaring för att slippa se problemet. Jag håller med om det. Det finns alltid en förklaring till att en elev inte klarar att följa med strömmen. Därför är det viktigt att ta reda på vad det här beror på, så att vi inom elevhälsan kan hitta en lösning som fungerar.”
Det förebyggande arbetet ger goda förutsättningar för öka elevernas närvaro i skolan. Här gäller det att försöka fånga upp elever som inte självmant söker hjälp. Jaqueline Gilljam och hennes kollegor genomför en så heltäckande kartläggning som möjligt av en elevs problematik och förutsättningar för att kunna se vilken typ av stöd som behövs.
“Både forskning och erfarenhet visar tydligt att det finns tre faktorer som är avgörande för att öka närvaron. Dels handlar det om en trygg skolmiljö, men det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och trygga relationer med lärare och annan personal, inte minst elevhälsan. Vi måste ha direktkontakt med eleverna hela tiden och se till att alla är med på tåget. Det är också nödvändigt att man, som på Grillska gymnasiet och inom Stadsmissionens Skolstiftelse, har en ledning i ryggen som verkligen förstår betydelsen av det här arbetet.”
Möt eleverna i deras egna forum
“Övergången till distansundervisningen innebar inte en så stor omställning som man skulle kunna tro” konstaterar Jaqueline Gilljam. “De som arbetar inom elevhälsan har redan de relationer som behövs för att allt ska fungera och kan snabbt få en överblick över läget. Var behöver man vara? Vem ska kontakta vem? Vilka elever behöver extra stöd? Hur ska stödet se ut?”
“Eleverna vet vad vi heter och hur de kan få tag i oss. Vi fungerar som en länk mellan lärare, elever och mentorer; vi är aktiva och eleverna ser oss. Om det behövs drar vi också nytta av de resurser som Eskilstuna kommun ansvarar för, alltifrån aktivitetsansvar för personer under 20 år till barn- och ungdomspsykiatrin.”
“Det är också viktigt att finnas på de sociala arenor där eleverna finns. Grillska gymnasiet använder till exempel Instagram sedan två år tillbaka för att peppa eleverna och för att finnas till hands och ge råd och stöd. Man ger bland annat tips om olika fritidsaktiviteter i kommunen, informerar om när ungdomsmottagningen är öppen och berättar om hur socialtjänsten kan nås när det är helg” säger Magnus Säll.
“Vi försöker även hitta olika sätt att få igång eleverna, så att de inte bara sitter stilla framför datorn när de är hemma. Just nu bygger vi upp en portal där idrottslärare, elevhälsans personal och andra på skolan ger tips om hur man kan göra för att röra sig mer och hålla styrka och kondition uppe. Det är en central del av elevhälsan som inte får glömmas bort.”
Elever som vågar mer på distans
“Utan tvekan kan både Grillska gymnasiet och andra skolor lära sig mycket av de erfarenheter som de får under coronapandemin. Till exempel är det intressant att en del av de elever som har svårigheter i vanliga sociala sammanhang ofta klarar sig betydligt bättre i digitala miljöer” säger Marina Malmqvist. Det är något som Stadsmissionens Skolstiftelse vill ta vara på och utveckla vidare.
“Vi vill dra lärdom och utvecklas utifrån de nya erfarenheter som den här situationen innebär. Hur kan det arbete som bedrivs idag bli ännu bättre? Vi kan absolut bli än mer aktiva i vårt arbete med elever i riskzonen och med de som är så kallade hemmasittare. De aktiva insatserna kan sättas in ännu tidigare än idag och överlag kan vi nog bli mer effektiva, inte minst genom att använda de digitala möjligheterna bättre.”
Det finns också mycket att glädjas åt. Jaqueline Gilljam pekar på att det är närmast magiskt att se att elever som kämpat mycket med sin vardag i skolan, nu kan komma mer till sin rätt.
“En elev berättade nyligen att distansundervisningen har inneburit att hen nu äntligen vågar vara tillsammans med de andra i klassen, efter att ha lärt känna dem bättre över nätet. Det kommer inte alls att vara lika jobbigt att gå in i klassrummet när skolan öppnar igen. Jag tycker att det är fantastiskt!”
