Att ta fram möjliga scenarier är en viktig del av planeringsarbetet när en organisation planerar för en osäker framtid. Idag vet ingen hur coronapandemin kommer att se ut när nästa läsår startar. RISE har därför tagit fram en planering med tre möjliga scenarier för att hjälpa nationella beslutsfattare, skolhuvudmän och skolledare att förbereda sig. Universitetsbibliotekarien Camilla Olsson bidrog med informationssökning till den omvärldsanalys som ligger till grund för scenariomatrisen.
Det är viktigt att snabbt få en överblick över relevant material
Arbetet med scenarioplanering består av olika delar och sker i flera steg. När den grundläggande frågeställningen är formulerad och tidshorisonten är bestämd, gäller det att identifiera vilka drivkrafter och trender som direkt påverkar frågeställningen. För att kunna urskilja och beskriva några möjliga scenarier, är det nödvändigt att analysera dynamiken kring drivkrafterna och att förstå vilka konsekvenser olika utvecklingslinjer kan få för områden som är centrala för verksamheten. Här är informationssökning och omvärldsanalys avgörande verktyg.
Det är viktigt att snabbt få en överblick över relevant material, vilket ställer krav på professionell kompetens i informationssökning och informationssammanställning. Camilla Olsson, som till vardags är universitetsbibliotekarie på Pedagogiska biblioteket vid Göteborgs universitet, har sedan i mars arbetat med att ta fram preliminära forskningsöversikter inom olika områden för Skola Hemma. Nu har hon under en tid arbetat heltid med att samla in och strukturera information som kan användas i scenarioplaneringen.
“I vanliga fall hjälper jag pedagogikforskare att hitta relevant forskning inom deras respektive områden. Det handlar om att definiera söktermer, att hitta synonymer med hjälp av olika thesarusar och att identifiera vilka databaser som det är lämpligt att söka i. Här har det varit betydligt mer fritt och självstyrt, och jag har även varit mer delaktig i arbetet än jag normalt brukar vara. Jag har varit med från början och min arbetsgivare gjorde det möjligt för mig att släppa allt annat, så att jag istället kunde ägna mig åt detta.”
En bred ingång var nödvändig
Pedagogikforskningen befinner sig för det mesta ganska långt ifrån skolans dagliga verksamhet, och Camilla Olsson har inte heller någon egen erfarenhet därifrån. Därför tyckte hon att det ibland var ganska besvärligt att driva frågeställningarna framåt. Under arbetets gång har hon haft en kontinuerlig dialog med de som arbetat med scenarioplaneringen för att identifiera vilka områden som är viktiga att undersöka närmare. Flera av hennes kollegor på Pedagogiska biblioteket har hjälpt till med att formulera nyckelord och sökbegrepp, och det underlättade arbetet betydligt.
“Ingången var väldigt bred i början. Jag letade bland annat efter forskning om hur skolor och myndigheter hanterar olika typer av krissituationer, som till exempel orsakats av naturkatastrofer. Det här var förstås en bit utanför vårt egentliga fokus, men jag fick en bild av hur de tänkte, och det gjorde det lättare att gå vidare med sökandet. “
“Det stod tidigt klart att det var ganska besvärligt att hitta forskningsmaterial inom de områden som är relevanta för scenarioplaneringen. Informationssökningen kunde alltså inte begränsas till forskningsdatabaserna, utan det gällde istället att söka betydligt bredare,” säger Camilla Olsson.
“Det blev till sist ett ganska spretigt material från olika delar av världen, allt ifrån praktiskt material från skoldistrikt och skolor till tidningsartiklar och analyser från myndigheter och internationella organisationer. Men det gav det underlag som behövdes för att ta fram en relevant och användbar scenariomatris för skolan.”
Analyser och rekommendationer från OECD
Till underlaget hör flera rapporter från OECD, som tillsammans med Världsbanken och flera andra internationella organisationer har följt hur världens skolsystem har hanterat coronapandemins konsekvenser under våren. OECD har både analyserat hur pass förberedda skolsystemen var på en övergång till distansundervisning och vilka åtgärder som har införts för att möta utmaningarna. I rapporterna ges också rekommendationer om hur nationella beslutsfattare, huvudmän och skolledare bör tänka och agera för att bli bättre på att hantera liknande situationer framöver.
En kunskapssammanställning från Folkhälsomyndigheten
Man har också använt en kunskapssammanställning från Folkhälsomyndigheten, som visar att skolstängningar inte spelade någon avgörande roll i arbetet med att begränsa smittspridningen. Däremot hade de en negativ effekt bland flera elevgrupper, framför allt de mest utsatta och sårbara, som blev utan stora delar av sitt sociala och pedagogiska stöd när undervisningen bedrevs på distans. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att skolorna är öppna i höst, under förutsättning att de vidtar åtgärder för att minska smittspridning och det epidemiologiska läget inte förvärras.
Ett forskarperspektiv på behovet av förberedelser för fortsatt distansundervining
Neil Selwyn är professor vid Monash University i Melbourne och en ansedd forskare inom området skola och digitalisering. I en artikel som nyligen publicerades, konstaterar han att det är en bra idé att förbereda för fortsatt distansundervisning, eftersom ingen vet hur coronapandemin utvecklas. Därför är det viktigt att dra lärdom av vårens erfarenheter och att genomföra satsningar på lärares erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, bättre vägledning och stöd för vårdnadshavare, digital och icke-digital infrastruktur i skolan och hemmet samt tydliga riktlinjer för hur elevernas personliga data ska hanteras.
En komplex situation med många perspektiv att ta hänsyn till
Här i Sverige uppmanar edtech-branschen till en stärkt beredskap för distansundervisning nästa läsår, samtidigt som Expressen i en ledarartikel varnar för att se undervisning via nätet som en sparåtgärd. Situationen är komplex och det finns en rad perspektiv och faktorer att ta hänsyn till i en scenarioplanering för skolan. Inte minst är det viktigt att ta med i beräkningen hur resten av samhället påverkas och vilka möjligheter eleverna har att ta sig till och från skolan på ett säkert och smidigt sätt.
Ett både frustrerande och givande arbete
Camilla Olsson har avslutat sitt arbete med att ta fram underlag för scenarioplaneringen, och hon konstaterar att det både har varit frustrerande och givande.
“Frustrationen beror på att det ofta var väldigt tidsödande att hitta material och att sökresultatet var förhållandevis magert. Men de texter som finns har varit väldigt användbara och kommit till god nytta, så arbetet har inte alls varit förgäves. Samtidigt har det varit väldigt givande att få bidra till det här viktiga arbetet och att få prova det här sättet att arbeta. Sammanfattningsvis har det varit en nyttig och rolig upplevelse för mig, och jag tror att det var en bra idé att ta in en bibliotekarie för att sköta det här arbetet. Jag är även tacksam för att min chef på Pedagogiska biblioteket gav mig möjlighet till detta. Mina erfarenheter härifrån kan säkert komma till nytta framöver!”
