Sveriges Elevkårer har under pandemin presenterat tre enkätundersökningar bland sina medlemmar, elever på landets gymnasieskolor. Undersökningarna visar att stress, oro och andra psykiska och fysiska påfrestningar ökade när undervisningen övergick till att bedrivas på distans. Ett antal elever menar också att deras kunskapsutveckling och betyg har påverkats negativt. Nu efterlyser Sveriges Elevkårer kompensatoriska åtgärder som kan hjälpa de som har drabbats att hämta in utbildningstappet, förbättra sina betyg och återfå hälsan.
Betygen är stabila, men elever upplever att deras välmående minskar
Skolverkets statistik från i våras visar att gymnasiebetygen ligger på en stabil och god nivå, trots att skolornas verksamhet har ställts på huvudet under pandemin. Det är ett tecken på att övergången till distansundervisning har fungerat och att lärare och elever överlag har kunnat hantera de utmaningar de ställts inför.
Enligt Sveriges Elevkårers enkätundersökningar är det ett antal elever som konstaterar att deras hälsa och välmående påverkades i en negativ riktning när vardagen vändes upp och ned och de inte längre kunde gå till skolan. Det har sin tur påverkat deras lärande, deras kunskapsutveckling och deras betyg – och det är problem som samhället behöver hitta lösningar för att hantera, menar Josefine Fälth, ordförande i Sveriges Elevkårer.
“I våra undersökningar vittnar elever om att de drabbats av depressioner och ätstörningar. De finns också de som uppvisar symtom på utbrändhet. Eleverna har tagit ut sig mer än vad många tror och förstår. En ofta bortglömd grupp som drabbats är de högpresterande, som även normalt lägger mycket tid på skolan. Deras arbetsbelastning har ökat markant under pandemin, och en del av dem har riskerat sin hälsa när de försökt att behålla sina betyg trots tuffare omständigheter.”
Det behövs kompensatoriska åtgärder
Josefine Fälth anser att det var rätt att stänga ned gymnasieskolorna under pandemin och att istället gå över till undervisning på distans, över nätet. Men hon önskar att myndigheter och andra beslutsfattare vore mer angelägna att införa kompensatoriska åtgärder som kan hjälpa behövande elever att komma på rätt spår igen.
“Det är viktigt att lyssna in elevernas behov och att se den uppoffring de har gjort under stora delar av sin gymnasietid. De behöver ges bättre möjligheter att ta igen de kunskaper och den tid de har förlorat. Det finns också behov av stödsamtal med mentorer, uppföljande åtgärder från elevhälsan, och så vidare. Ibland räcker det att någon vuxen i skolan visar att den bryr sig genom att fråga eleven hur hen mår.”
Elevperspektivet behöver komma in bättre i kommuners och regioners arbete, liksom på de statliga myndigheterna, konstaterar Josefine Fälth. Det är viktigt att kunna föra konstruktiva samtal med politiker och tjänstemän inom relevanta områden, alltifrån utbildning till hälsa och välmående.
“Vi har till exempel en nära dialog med utbildningsministern och med generaldirektörerna på de statliga skolmyndigheterna. På det lokala och regionala planet är vi också på gång. Många viktiga ärenden som rör elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri beslutas på de nivåerna. Men det finns mycket annat som behöver hanteras, alltifrån avgiften för prövning av betyg till ett ökat statligt ansvar för betald yrkespraktik, så att de elever som gick miste om APL ges nya möjligheter”
Josefine Fälth menar att regioner och kommuner borde samarbeta mer kring hur ungdomars problem efter pandemin ska bemötas och hanteras. Det vore lämpligt att kommunerna mer aktivt tog del av och lärde av varandras erfarenheter, tillägger hon.
“Ett tydligt exempel är den ojämna användningen av den så kallade skolmiljarden. Några kommuner har genomfört satsningar in områden som elevhälsa och läxhjälp, medan andra är betydligt mer passiva. Det leder till att elever drabbas och att möjligheten att få en likvärdig utbildning minskar.”
Den bristande likvärdigheten har blivit mer synlig
Pandemin har synliggjort den bristande likvärdighet som finns, och det är något som både Skolverket och skolhuvudmännen behöver notera och ta till sig. Skollagen styr skolans verksamhet, men sådant som inte regleras så tydligt där, exempelvis elevhälsan, riskerar att falla bort. Det är avgörande för den fortsatta skolutvecklingen att alla relevanta aktörer verkligen drar nytta av de positiva och negativa erfarenheter som visat sig, säger Josefine Fälth.
“Det är till exempel positivt att elever kan delta i lektioner på distans när de är sjuka. Då minskar risken för att de går miste om viktig undervisning och att de halkar efter. Det här hoppas jag att man kan fortsätta med framöver. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att hybridlösningarna är långt ifrån perfekta och de fungerar inte alltid så bra som man skulle önska. Läraren glömmer ofta bort den eller de som är med via skärmen. En del elever tycker också att det är obekvämt att ställa frågor när hela klassen hör på. Så det finns mycket att arbeta vidare med.”
Skolhuvudmännen har ett stort ansvar för att genom olika åtgärder skapa trygghet och främja elevers hälsa och välmående. Det är naturligtvis avgörande att undervisningen fungerar så bra som möjligt, men de mer sociala delarna av skolans verksamhet får inte heller glömmas bort, betonar Josefine Fälth.
“På flera håll i landet har det anordnats insparksveckor och andra välkomstaktiviteter för eleverna. Det finns också de som anordnar idrottsdagar och kulturella aktiviteter för att stärka samvaron och sammanhållningen. Det kan låta enkelt och kanske till med onödigt med den här sortens aktiviteter i skolan, men så är det inte. För många elever är det avgörande att känna sig välkomna och att de upplever att någon bryr sig.”