Hur fungerar skolan för elever i behov av stöd under pandemin?

27 november arrangerade SPSM ett digitalt lunchseminarium om hur skolan fungerar för elever i behov av stöd under pandemin. Klarar landets skolor av att ge stöd och anpassningar till de elever som behöver det? Kan elever i behov av stöd och deras vårdnadshavare vara trygga i att eleverna får det de behöver från en skola som har större utmaningar än vanligt?

Skolan är inte jämlik

Utbildningsminister Anna Ekström inledde med att konstatera att den svenska skolan inte är jämlik. Elever med olika bakgrund får helt enkelt olika möjligheter, och det måste vi vara medvetna om för att kunna åtgärda. 

– Det är tydligt att de här skillnaderna förstärks av distansundervisningen. Därför öppnade regeringen i våras upp för att elever i behov av stöd skulle kunna komma till skolan i mindre grupper för att få undervisning. Men det är ändå tydligt att många elever har gått miste om undervisning, och skolan har  en utbildningsskuld till dem som måste betalas av. 

Hur ser eleverna på vårens distansundervisning?

Hur ser gymnasieeleverna på vårens övergång till distansundervisning? Fungerade det bättre eller sämre? Jacob Clarin, vice ordförande för Sveriges Elevkårer, berättade att man genomfört två enkätundersökningar om hur gymnasieelever upplevde distansundervisningen under pandemin. I den andra enkäten fanns en fråga om hur elever i behov av stöd såg på sin undervisning.

– Det visar sig att 11% tyckte att det fungerat bättre. 50% ansåg att det fungerat ungefär som tidigare, medan 38% menade att det blivit sämre. De fick även möjlighet att utveckla sina svar i fritext, för att ge en lite tydligare bild.

Det är uppenbart att elevernas upplevelser beror på i vilken mån skolan klarade av att bedriva undervisningen över nätet på ett genomtänkt och bra sätt. 

De elever som ansåg att det fungerat sämre, pekade på att skolan haft svårt att anpassa stöd till undervisning på distans. Det stöd och de anpassningar som de var vana vid, till exempel inläst text eller förlängd skrivtid, glömdes bort. Det blev också svårare att hålla kontakten med lärarna och efterhand blev det allt svårare att behålla studiemotivationen.

Elever som tyckte att det fungerade bättre, pekade på att det blev lättare att fokusera när det inte fanns så många distraktioner. De menade också att kontakten med lärarna fungerade snabbt och smidigt över nätet. Andra fördelar var att de inte drabbades av samma stress och sociala utmattning som i skolan och att de gavs större möjligheter att själva styra över sin tid. 

Bilden är splittrad och beror på vilket perspektiv man har

Fredrik Malmberg, generaldirektör för SPSM, presenterade en sammanställning av olika enkätundersökningar om hur pandemins påverkat skolans undervisning under våren. Det handlar om undersökningar som genomförts av Skolverket, Skolinspektionen, SPSM, Sveriges Elevkårer, Attention, Lärarna riksförbund, Funktionsrätt Sverige, Göteborgsregionen samt OECD.

– Sammanställningen visar en splittrad bild av hur det såg ut. Huvudmännen anser att det i stort sett fungerat bra och att möjligheten att ge stöd inte påverkats i någon högre utsträckning. Rektorerna menar å sin sida att det kan bli svårt för en del elever att ta igen vårens förlorade kursmoment. Även vårdnadshavarna pekar på uppenbara skuggsidor. En femtedel av vårdnadshavarna menar att barn med rätt till stöd inte fick det under distansundervisningen. Två tredjedelar säger att stödet inte var tillräckligt.  

Kartlägg förutsättningarna och ta fasta på framgångsfaktorerna

Helene Fägerblad, som är rådgivare på SPSM, påpekade att det finns två framgångsfaktorer som det är viktigt att ta fasta på.

– De skolor som lyckades bra med distansundervisning för elever i behov av stöd har dels en stabil organisation, men de har också erfarenheter av att arbeta systematiskt med de här elevgrupperna. Det betyder att det finns färdiga lösningar som går att använda även när undervisningen sker på distans. Det ger också bättre möjligheter att vara flexibel och att möta de utmaningar som dyker upp.

Det behövs en ordentlig kartläggning av hur det ser ut på olika skolor för att kunna avgöra vilka insatser och prioriteringar som är nödvändiga för att kunna möta pandemins konsekvenser för elever i behov av stöd, betonade Helene Fägerblad. 

– Här är det särskilt viktigt att det finns transparens, tydlig kommunikation och ansvarstagande i hela styrkedjan. Det gäller att identifiera och att ta tag i de problem som finns. Om de hamnar under radarn kan det få väldigt negativa konsekvenser,

Klassperspektivet får inte glömmas bort

Anki Sandberg, förbundsordförande,för Riksförbundet Attention, påpekade att de elever som har bra förutsättningar hemma, har lättare att hantera utmaningarna. Därför är det viktigt att inte glömma bort klassperspektivet.

– Elever från resursstarka miljöer kan bli stärkta av de nya förutsättningarna, medan andra riskerar att halka efter. Många har goda förutsättningar och tillgång till dator och bredband hemma, men det gäller att inte glömma bort de elever som har det svårt. De blir inte vinnare utan vidare när det digitala lyftet slår igenom. De behöver en tydlig pedagog som guidar och ger stöd.

Elevhälsans värde har blivit tydligare

I början av höstterminen genomförde Skolinspektionen en granskning som baserades på samtal med rektorer och elever i grundskolan och grundsärskolan. Den ger en ganska blandad bild av hur läget ser ut, menade Helen Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

– På flera håll finns en stark oro för elever som behöver stöd, men samtidigt försöker man hitta nya sätt att använda personalresurserna på bästa sätt. Det har till exempel blivit vanligare att elevhälsan arbetar uppsökande. Den har alltså inte glömts bort, utan snarare blivit mer synlig. Samtidigt har det uppstått en ökad förståelse för vilket värde som verksamheten faktiskt har i skolan.

Det behövs en nationell strategi

Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet, betonade att han känner en stor oro över det allvarliga läget. Pandemin har ännu inte släppt sitt grepp.

– Det är ett stort dilemma att hantera oro och sjukfrånvaro samtidigt som de ekonomiska resurserna dras ner i många kommuner. Distansutbildning är en fantastisk utbildningsform, men den ställer helt andra krav på lärare och elever än den klassrumsbaserade undervisningen. Det behövs en nationell strategi för hur skolmyndigheter tillsammans kan ge stöd åt landets rektorer när pandemin klingar av. Vi måste också börja diskutera vilken kompetens som krävs för att ge elever i behov av stöd de förutsättningar de behöver när undervisningen blir nätbaserad.

Ta med erfarenheterna i det fortsatta utvecklingsarbetet

Landets elevkårer hade en viktig roll som kanal mellan eleverna och skolan i våras, konstaterade Jacob Clarin. Det gäller att behålla den framöver och att fortsätta dialogen om vad som behöver göras när undervisningen bedrivs på distans.

Helene Fägerblad menade att det finns två viktiga spår att följa framöver.

– Det handlar dels om att identifiera vilka elever som har halkat efter kunskapsmässigt och vad som behöver göras genom hela styrkedjan. Men det är också viktigt att ta med erfarenheterna från pandemin i det fortsatta utvecklingsarbetet. Hur kan vi använda de nya möjligheterna till att skapa en mer flexibel utbildning för alla elever?