Hur kommer inskolningen i förskolan att fungera efter pandemin?

De barn som ska skolas in i förskolan efter sommaren, har på grund av pandemin i regel inte träffat särskilt många vuxna och barn utöver sina föräldrar och eventuella syskon. På vilka sätt kan det påverka deras sociala och kognitiva utveckling? Hur kan förskolan arbeta för att möta de nya förutsättningarna? Vad betyder det för föräldrarna? Eva Andersson och Malin Videkorp, barnsjuksköterska respektive förskolerektor i Helsingborg, delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Att börja förskolan innebär en stor förändring för barnet

Mellan ett och två års ålder händer det mycket i ett barns utveckling. Barnet lär sig bland annat att gå, säger sina första ord och börjar så smått att utveckla ett abstrakt och symboliskt tänkande. Det är också den ålder då många barn skolas in i förskolan. 

När ett litet barn börjar i förskolan, innebär det en stor förändring i tillvaron. Därför brukar inskolningen förberedas genom föräldraträffar på barnavårdscentralen och besök på den öppna förskolan, där barn och föräldrar tillsammans deltar i olika aktiviteter. Under pandemin har det här inte varit möjligt. Övergången från hemmet till förskolan blir därför ett större steg än vanligt.

Föräldrar som kommer till Helsingborgs Familjecentral Högaborg med sina spädbarn, berättar att de inte träffar särskilt många andra barn eller vuxna. Som en konsekvens av det, är de ofta lite reserverade när de träffar andra. Ingen vet ännu om det har någon betydelse på längre sikt, men förmodligen är det bara tillfälligt, menar Eva Andersson, barnsjuksköterska på Helsingborgs Familjecentral Högaborg.

“Det är viktigt att vara lyhörd för barnets behov och att försöka ta det extra lugnt. Eftersom de inte har träffat så många nya människor under pandemin, gäller det att vara medveten om att inskolningen kan ta lite längre tid. Det är inget konstigt med det.”

Vad krävs för att övergången till förskolan ska bli så mjuk som möjligt?

Under de senaste månaderna har förskollärare och barnskötare på Landborgens förskola i Helsingborg diskuterat vad det betyder att de barn som nu ska skolas in har tillbringat större delen av sin tid hemma med sina föräldrar. Hur kan förskolans personal bäst förbereda sig på det här? Vad krävs av förskolan för att övergången från hemmet ska bli så mjuk och oproblematisk som möjligt?

Inskolningen brukar vanligtvis gå på rutin, men nu måste ledning och personal ägna betydligt mer tid åt att diskutera hur barn och föräldrar kan bemötas på bästa sätt. Det handlar både om barnens och föräldrarnas trygghet, säger Malin Videkorp, rektor på Landborgens förskola.

“För många barn blir förskolan nästa steg efter mamma och pappa. Så brukar det inte vara. Pedagogerna blir särskilt viktiga personer för barnen och får också en större roll i arbetet med deras socialisering. Det gäller därför att kunna ge barnen det stöd som krävs för att de ska få en god anknytning och klara att vara i förskolan på egen hand, tillsammans med andra barn och vuxna. Vi har satsat ganska mycket på att fortbilda personalen, så att alla blir medvetna om vad den nya situationen kräver.”

När nya barn skolades in i början av året, märktes det tydligt att de var mer tillbakadragna och många blev oroliga när de var i större grupper, tillägger Malin Videkorp.

“Barnen behöver mer tid för att vänja sig vid vardagen i förskolan och det får de, så klart. För oss i personalen handlar det om att vara närvarande och att försöka se till barnen i så hög grad som möjligt möter samma personer. Tryggheten är en avgörande faktor för att inskolningen ska fungera.”

Mer tid hemma kan både ha positiva och negativa effekter

För de som kan arbeta hemifrån, kan tillvaron under pandemin ha bidragit till att stärka föräldrarollen för den förälder som inte är föräldraledig. Ofta handlar det om pappan, påpekar Eva Andersson.

“Det är förstås positivt att kunna tillbringa mer tid tillsammans med sitt barn och få en bättre inblick i hur vardagen ser ut. Förhoppningsvis kan det också ge en större förståelse för hur partnern har det under föräldraledigheten. Mer tillsammans med barnet kan också lägga grunden för en bra relation som utvecklar föräldraskapet. Kanske kan det också leda till att pappan blir sugen på att ta ut föräldraledighet!”

Men de negativa sidorna av isolationen hemma får inte glömmas bort. Det kan utan tvekan vara påfrestande för föräldrarna att sitta inne med småbarn under hösten och vintern, utan nämnvärd möjlighet att göra något annat, säger Eva Andersson.

“De barn och föräldrar som har det trångt hemma, har förstås haft det extra tufft under pandemin. Om det inte finns särskilt mycket att göra inomhus, finns det risk för att de små barnen istället fastnar framför tv:n eller vid ipaden eller mobilen. De barn som är riktigt små, under ett år, ska helst inte alls tillbringa någon tid framför någon skärm, säger WHO. Istället är det viktigt att de är fysiskt aktiva och sover ordentligt. Det gynnar deras utveckling”. 

Malin Videkorp tror inte att pandemin får några långsiktiga konsekvenser. Men det gäller att ta det lite lugnare med inskolningen och att underlätta processen genom ha mindre grupper. Det är viktigt att barnen börjar i förskolan, träffar andra människor och vidgar sina perspektiv.  

“Jag tror inte att det är svårare än vanligt för barn med ett annat hemspråk att komma in i svenskan. Men det vore ändå intressant att veta mer om pandemin påverkar barns kognitiva och språkliga utveckling på längre sikt. Det händer ju väldigt mycket inom det här området när barnen är ett till ett och halvt år gamla. Förhoppningsvis kommer det snart forskning som kan ge oss en bild av hur det ser ut och vad vi i förskolan i så fall behöver tänka på”.

Många föräldrar har upplevt informationsbrist under pandemin

Den största förändringen under pandemin är nog att föräldrarna inte har fått komma in i förskolan. Många föräldrar upplever att saknar viktig information när de inte längre kan vara med och se vad som händer. De kan inte längre smyga in och se med egna ögon att barnen har det bra, säger Malin Videkorp.

“Vi försöker kompensera så gott vi kan genom att använda nätet för att visa vad vi gör på dagarna. Dels använder vi den lärplattform som vi har, men vi utnyttjar också Instagram och andra sociala medier för att arrangera digitala visningar och informera om vad som händer och sker”.

Det ska bli skönt att slippa den ständiga oron för smitta

Malin Videkorp och hennes kollegor längtar efter att kunna släppa in föräldrarna på förskolan igen, så snart som det är möjligt. Det är verkligen avgörande att ha en nära relation och att ge föräldrarna en god inblick i hur vardagen ser ut.

“Men jag tror ändå att det kan vara bra att kunna sköta en del kontakter med föräldrarna digitalt. Många har ett väldigt stressigt liv, och det underlättar för dem om de kan hålla ett öga via nätet. Det kan också vara lämpligt att ibland hålla föräldramöten digitalt, eftersom många föräldrar har det svårt att pressa i de fysiska mötena i sina kalendrar”.

En riktigt stor positiv effekt av pandemin är att barnen är betydligt friskare när de kommer till förskolan än vad de brukar vara. En bieffekt av det här är att även personalen är friskare än vanligt. Magsjuka har i princip försvunnit helt från Landborgens förskola. 

Den förbättrade hälsan bland barnen beror nog delvis på förbättrad hygien. En annan viktig orsak är att barnen måste stanna hemma när de har minsta symptom. De får inte komma tillbaka till förskolan förrän de är helt friska, säger Malin Videkorp.

“Även om det här förstås är bra, ska det verkligen bli skönt att slippa vara orolig över att få in coronaviruset på förskolan. Vi har haft öppet hela tiden, men har ständigt tvingats vara på vakt på grund av smittrisken. Det är inte roligt att hantera, varken för mig som rektor eller för personalen. Periodvis har det varit riktigt tufft, och jag vill inte att personalen ska behöva ha det så”.